Boksamtal: Lättlästa hästböcker

Bara Hästböcker har läst ett urval av nyutgivna, lättlästa hästböcker för mellanstadiet. En söndag sätter vi oss vid köksbordet med böckerna utspridda för att jämföra och fundera över böckernas likheter och olikheter.

Pia Hagmar Klaras dröm Lättläst bearbetning, Ann Lewenhaupt

Anna Hansson Ett hopp för stallet, En natt i stallet Illustratör, Margareta Nordqvist

Mare Helleday Ekwurzels Glimma- Tävlingen Illustratör, Lena Furberg

Jenny Odelfields Stjärnöga Översättning Nike Bengtzelius, Illustratör, Gary Blythe

Katja säger: Böckerna vi har läst är väldigt olika lätta att läsa, även om alla är lättlästa. För den som behöver en riktigt lättläst text finns Anna Hanssons böcker om stallet Lyckan. Här är det lite text, korta meningar och enkla ord. Fokus ligger på det som händer. Till exempel i Ett hopp för stallet då träning inför tävling och tävling är det som texten är sysselsatt med.

Malin säger: Ja, jag tänker att en kan konstatera att lättläst kan vara väldigt mycket olika. Det är stor skillnad mellan dem, i hur många trådar som finns, hur många karaktärer och språket. Det påverkar ju också vad som kan berättas. Men genomgående kan en se att det är vanliga motiv från hästboken som används – i alla utom första boken om stallet Lyckan där det snarare handlar om mörkrädsla.

Katja säger: Ja, i En natt i stallet är det det att vara rädd för mörker som är i fokus. Stallet är inte så framträdande i den boken, utan är mest med som en plats man kan bli mörkrädd på. Man kan jämföra med hur Pia Hagmar tar upp motivet rädsla och att övervinna den i Klaras dröm. Här är det ridning som skrämmer, trots att ridning är det Klara längtar mest av allt efter. Det gör den berättelsen mer hästnära, och knyter den tätare till hästbokstraditionen.

Malins säger: Klara-böckerna ja. Det är så bra att ta en klassisk hästboksserie och göra om till lättläst. Det har ju gjorts sen länge med vuxenlitteraturens klassiker.

Jag tycker också det är en fin bearbetning som gjorts, där man renodlat och tagit bort de mer komplexa, men samtidigt lyckats behålla Klaras röst. Den finns kvar i språket, tycker jag. Det lättlästa språket riskerar annars ibland att bli lite för allmänt i sin enkelhet. Jag tycker också om de väl valda miljöbeskrivningarna. En viktig bit i Klara-serien, är världen de bygger upp, att den doftar, låter, känns. Hallondalen blir på riktigt. Och det är den fortfarande, i den lättlästa varianten.

Katja säger: Jag tänker också på att vi får lära känna Klara både i stallet och i hennes familj. Det finns också en enkel men fin skildring av en skilsmässa och hur barnet kan komma i kläm, som tydligt står på Klaras sida, och visar föräldrarnas förvirring. Klaras dröm bygger en större värld än Anna Hanssons berättelser om Lyckan stallet, och det är också så det ska vara. Lyckan Stallet böckerna väljer att hålla en enkel röd tråd och blir än mer lättlästa.

Malins säger: Jag tänker att det troligtvis har att göra med att Klara-böckerna är en slags adaptering. De har ju en mycket större värld i sin ursprungliga form. De följer ursprungliga bokserien nära. 

Katja säger: Ja, vi berättar mer om Klara serien i ett senare inlägg. De böcker vi hittills talar om rör sig alla i en realistisk svensk ridskolebokstradition. Och dit hör också Mare Helleday Ekwurzels Glimma- Tävlingen. Vi får vara med i en vardag som den som har varit på en ridskola kan känna igen sig i.

Malins säger: Glimma-boken har ganska många intriger, den är extremt händelsedriven. Medan Klara-böckerna stannar upp i miljöbeskrivning och karaktärsbeskrivning upplever jag att Glimma ständigt galopperar vidare i något nytt vardagsdramatiskt skeende. Den röda tråden är att huvudpersonen är rädd att hästen hon älskar, Glimma, ska säljas från ridskolan. I lättlästgrad tänker jag att dessa två böcker placerar sig ganska nära. Och alla böcker vi hittills pratat om hör hemma i en svenska vardagsrealistisk hästbokstradition.

Katja säger: Ja, mot det bryter Jenny Odelfields Stjärnöga av. Den är översatt från engelska och utspelar sig på en ranch i Klippiga bergen. Här har äventyret och vildhästen viktiga roller.

Malins säger: I lättlästgrad tänkte jag först att den placerar sig mellan Klara- och Glimma på ena sidan och Stall Lyckan på andra. Men jag funderar på om främsta anledningen till att jag upplever den som mer lättläst än Klara- och Glimma är att den är kortare? Språket är inte utmärkande mer lättläst. Och det är faktiskt ganska många olika rum och personer i berättelsen. 

Framöver kommer vi ha boksamtal om Klara-böckerna, Stjärnöga och Glimma-böckerna var för sig. Håll koll på bloggen! Varje tisdag kommer ett nytt boksamtal publiceras.