Hästar <3 Flickor <3 Forskning

Anna har varit på flickforskningsläger och skriver om vikten av sammanhang och hur en kan hålla på akademiskt och konstnärligt med flickor och hästar och böcker.

häst1-2

Efter det att jag skrev en litteraturvetenskapsuppsats om Lena Furbergs Stallgänget på Tuva, så har jag försökt hitta ett akademiskt sammanhang där hästboken kan få en plats, och blir tagen på allvar. Samtidigt har jag också letat efter ett sammanhang som kan vara både akademiskt och konstnärligt, eftersom jag tror att det finns massor av kunskap som inte riktigt kan vara akademisk, men som ändå skulle kunna befinna sig i något sorts gränsland, och att det finns andra vägar än de traditionellt akademiska för att lära sig och undersöka saker.

Förra året hittade jag ett sådant sammanhang. Det var i Norwich, en internationell flickforskningskonferens. Flickforskning är ett tvärvetenskapligt fält, där intresset för ung femininitet knyter samman forskning och forskare från olika områden, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. På konferensen gjorde jag en presentation, av min uppsats och av mitt häst-flicks-hästboks-intresse. Och för första gången kändes det som att det här var rätt sammanhang.

Efter det var jag med på en sommarskola i Finland, som kallades Producing Girlish Knowledge, som arrangerades av det finska nätverket för flickforskning, Tyttötutkimusverkosto. Det var ännu bättre, där träffade jag andra forskare (och några nästan-forskare, som jag, akademiska hang-arounds), som var intresserade av flickor och flicksammanhang på olika sätt. Från flickgestalter i konst till hälsoperspektiv, från mode och stil till flickor som använder våld. För mig innebar detta att jag upptäckte att det akademiska kunde vara så mycket mer än jag trodde, och jag tänkte på hur en kan undersöka och förstå hästflickor, hästböcker, intresset (mitt eget och andras) för hästar, hästflickor och hästböcker, på så många olika sätt. Som en parentes kan jag ju också säga att det var roligt att vara i Finland eftersom Min Häst, och Stallgänget på Tuva, även ges ut där, så många kände till serien!

Så för några veckor sedan var jag med på ett flickforskningsläger, anordnat av Flickforsk! som är ett nordiskt närverk för flickforskning. Det ägde rum på Stockholms Stadsteater Skärholmen. I två dagar jobbade en grupp akademiker, och en grupp skådespelare med att försöka hitta sätt att gestalta kunskap och undersöka olika flick-grejer. Såhär i efterhand är det svårt att beskriva vad vi egentligen gjorde, men det var väldigt bra. Det vi konkret gjorde under helgen var en sorts akademisk gestaltning av föreställningen Norrtullsligan som spelades på teatern då, och som innehöll många intressanta flickingångar. Men kanske handlade det minst lika mycket om att hitta ett sammanhang, om att prata på lunchen, som om att göra något ”riktigt arbete”. Jag pratade med andra som hade intressen som liknade mina – jag upptäckte (igen) hur just hästflickan blev bemött med ett stort intresse och stor respekt i det här rummet. Att relatera hästflickan och hästboken till andra flickpositioner är också något som skapade nya utrymmen för reflektion. Och bara det att inte känna sig som om en håller på något som inte är ”riktigt litteratur”, något som är ett litet sidoprojekt eller nästan ett skämt, utan att känna att en håller på med något som är riktigt, och viktigt, intressant och relevant. Det var bra. Jag tänker att det är därför den här typen av nätverk behövs, och att det kan ge så mycket, och förändra saker.

Lägret handlade också om samarbete mellan akademi och scenkonst. Just detta, utrymmet mellan konst och akademi, är intressant, men när det just handlar om scenkonst tänker jag att det blir särskilt relevant eftersom det är så mycket kroppar involverade. Jag tänker på det eftersom jag tänkt mycket på hur upplevelsen av att vara hästflicka är en väldigt kroppslig upplevelse, och att upplevelsen att läsa hästböcker också är en kroppslig upplevelse – en läsning som direkt eller indirekt relaterar till kroppen. I och med skådespeleri, dans och performance tror jag att en kan hitta områden där det går att undersöka detta ännu mer.

En annan viktig del av detta är att när det finns ett rum där utgångspunkten att det feministiska, det flickiga, är en sorts norm, är relevant, då kan också en självreflektion och ett problematiserande av den egna positionen och situationen bli möjlig. Varför intresserar jag mig för hästar, hästböcker, hästflickor? Hur gör jag det? Och hur kan mitt intresse kopplas samman med andras intressen? Så, jag tänker att detta är ett utrymme, en plats att föra ett bra samtal.

Här kan en läsa mer om Flickforsk!: http://www.ucgs.umu.se/forskning/flickforsk/

Kolla även in antologin Flicktion: perspektiv på flickan i fiktionen, där bland annat Helen Asklund skrivit om hästböcker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s