Bara Hästböcker på sommarbete

Hej!

Tidigt i våras startade Bara Hästböcker. Då låg ett år av intensivt hästbokscirklande bakom oss, och flera år av samtal om och kring hästboken. Vi var alla på väg att släppa nya böcker/film och samtidigt växte tanken fram att vi tillsammans vill ta plats med vår samlade kunskap om hästboken.

Våren har stundtals varit stressig. Boksläpp, filmsläpp, skrivande, forskande och författarbesök har krävt vår tid. Vi har mellan detta producerat ett stor antal boksamtal och intervjuer. Vi har nått ut i  både media och till boksverige och fortsätter arbeta för att det ska pratas om hästböcker, bara hästböcker, överallt.  Läs mer

Klassikerprat: Hästboken som genre med utgångspunkt i Black Beauty

Med avstamp i hästboksklassikern Black Beauty kommer Bara Hästböcker att i tre olika inlägg fundera kring hur teman och berättarstrukturer förändras eller återkommer i nya former i genren. Från 1800-talets England rör vi oss framåt i tiden, till vår svenskspråkiga samtida hästbok.

Black Beauty brukar i en västerländsk kontext ses som den allra första hästboken. Författaren, Anna Sewell, berättar ur en hästs perspektiv om ett hästliv i England i slutet av 1800-talet. Berättelsen rör sig från barndomshemmet, där Black Beauty har ett gott liv, och vidare genom det engelska klassamhället. Hästhuvudkaraktären bär fina damer i damsadel, drar tunga vagnar genom Londons gränder, blir allvarligt skadad, piskad, och slutar sina dagar, åter på landet i ett gott hem.

Malin säger: Boken kom ut 1877 och har troligtvis påverkat alla andra hästböcker. De i hästboksgenren legendariska systrarna Pullein Thompson skrev på 70- 90-talet flera böcker som byggde vidare på Black Beautys släktträd och var för sig kan ses som en pendang till Black Beauty. Jag tänker att upplägget att låta en häst berätta om sitt liv, från födelse till ålderdom har blivit som en egen genre inom hästboksgenren. Men även de som skrev med en människa i huvudrollen har troligtvis läst och inspirerats av Black Beauty. Så när vi läser Black Beauty BlackBså läser vi på något vis alla hästböckers rötter. Tycker ni att det märks? Ser ni spår?
Läs mer

Förlagen om hästböcker: Sofia Hahr

Den här veckan fortsätter förlagstemat och vi får höra vad Sofia Hahr, förläggare på Rabén & Sjögren har lagt märke till.

Vad söker du hos en bra hästbok?

Att det är en bra berättelse med trovärdiga karaktärer. Egentligen är det ingen skillnad på vad man söker, oavsett om det gäller en hästbok, deckare eller fantasyberättelse. Det som tillkommer när man läser hästböcker är att författaren måste kunna hästar, annars blir det hopplöst; om inget stämmer med hur hästar funkar eller bör hanteras. Läs mer

Förlagen om hästböcker: Ulrika Caperius

Bara Hästböcker var nyfikna på vad de som jobbar med hästböckerna på förlagen har att säga om genren. Så vi hörde av oss till några förläggare på olika förlag för att få höra deras tankar. Först ut är Ulrika Caperius från Bonnier Carlsen

Jag heter Ulrika Caperius och är förläggare för barnböcker på Bonnier Carlsen, med särskilt ansvar för förlagets böcker för barn mellan 6 och 9 år. Men jag är också en hästtjej och hängde massor i stallet när jag var mellan 6 och 16 år. För några år sedan tog jag upp ridningen igen, och åker nu till Blåkulla ridskola varje lördagsmorgon. Mina hästboksfavoriter som barn var alla böcker av Nan Inger Östman och Lisbet Pahnke, men även de mer genreöverskridande och icke-traditionella hästböckerna om den magiska hästen Tudda Galumpan av Kerstin Backman.

Vad söker du hos en bra hästbok?

En bra hästbok tycker jag ska vara skriven av någon som kan hästar och har koll på terminologin, så att läsaren dels har möjlighet att lära sig något, dels känner ett förtroende för författaren som kan skriva en text på rätt nivå och skapa igenkänning. Men framför allt ska berättelsen hålla en hög litterär kvalitet. Karaktärerna ska gestaltas väl, berättelsen ska vara ordentligt uppbyggd och den får gärna innehålla mer än ”bara” hästar.

Läs mer