Klassikerprat: Hästboken som genre med utgångspunkt i Black Beauty

Med avstamp i hästboksklassikern Black Beauty kommer Bara Hästböcker att i tre olika inlägg fundera kring hur teman och berättarstrukturer förändras eller återkommer i nya former i genren. Från 1800-talets England rör vi oss framåt i tiden, till vår svenskspråkiga samtida hästbok. Detta första inlägg är en repris från i våras, på måndag fortsätter samtalet med ett nyskrivet inlägg.

Black Beauty brukar i en västerländsk kontext ses som den allra första hästboken. Författaren, Anna Sewell, berättar ur en hästs perspektiv om ett hästliv i England i slutet av 1800-talet. Berättelsen rör sig från barndomshemmet, där Black Beauty har ett gott liv, och vidare genom det engelska klassamhället. Hästhuvudkaraktären bär fina damer i damsadel, drar tunga vagnar genom Londons gränder, blir allvarligt skadad, piskad, och slutar sina dagar, åter på landet i ett gott hem.

Malin säger: Boken kom ut 1877 och har troligtvis påverkat alla andra hästböcker. De i hästboksgenren legendariska systrarna Pullein Thompson skrev på 70- 90-talet flera böcker som byggde vidare på Black Beautys släktträd och var för sig kan ses som en pendang till Black Beauty. Jag tänker att upplägget att låta en häst berätta om sitt liv, från födelse till ålderdom har blivit som en egen genre inom hästboksgenren. Men även de som skrev med en människa i huvudrollen har troligtvis läst och inspirerats av Black Beauty. Så när vi läser Black Beauty BlackBså läser vi på något vis alla hästböckers rötter. Tycker ni att det märks? Ser ni spår?

Anna: Jag tänker att det finns flera tydliga arv från Black Beauty, eller trådar som går från den och till andra hästböcker. Framförallt kanske omtanken om hästen, eller en vilja att se hästen som en varelse värd liv, med känslor och tankar och en förmåga att knyta an till människor – hästen här är inte en maskin! Ett perspektiv som lever vidare i senare hästböcker – medan hästen i andra samhällsdiskurser setts och ses som det. Jag tänker att det också finns vissa dramaturgiska strukturer som etableras här. Black Beauty har ju på många sätt en tragedis uppbyggnad – först är det bra, men sen blir det sämre och sämre. Genom att en möjlighet till lycka etableras i början upplever en som läsare ett sorts fall. Så bryts detta på slutet när det ändå finns hopp. Jag tänker att liknande tragedi-spår (och jag menar här tragedi i bredare betydelse, inte det nödvändigtvis olyckliga slutet) finns i senare hästböcker – det kan då handla om motiv som hästens utsatthet men även berättelsen om hästen som blir räddad. Det som för samman dessa spår är hur de berättas, att det är en berättelse som står på hästens sida. Andra teman som finns i Black Beauty och som tas upp senare rör klass, arbete och synen på utseende.

Katja: Jag tänker också på hur den samtida svenska hästboken skiljer sig narrativt från Black Beauty. Jag upplever den samtida hästboken och överhuvudtaget den samtida barn- och ungdomsboken som uppbyggd utifrån en norm om personlig utveckling och en utvecklingens dramaturgi. Antingen människor, tex hästflickor, eller hästar utvecklas som personer och når ofta mer framgång socialt och på andra sätt. Black Beauty har ett helt annat narrativ, som inte känns samtida men som kan sätta ljuset på vad den samtida barnromanen ofta säger om att vara människa. I Black Beauty flyttas helt enkelt hästar och arbetarklass-människor runt mellan olika platser i systemet där de förväntas arbeta. Det finns ingen fantasi om ett subjekt som kan styra över sitt liv i världen och i och med det få det bättre och bättre, och därmed kan det inte heller skrivas fram något utvecklingsnarrativ . Det handlar om överlevnad och om kroppars utsatthet, hästars och människors, snarare än att nå en hägrande personlig framgång.

Malin: Jag tycker du är inne på något intressant där Katja, att framgång, i olika former, har en framtädande plats i senare hästböcker, och att det här i Black Beauty handlar om att överleva, högsta målet är att få ett gott liv där grundbehoven tillgodoses. Det är förstås en spegling av två olika samhällen, där fokus har flyttats från överlevnad till självförverkligande. Jag blir också nyfiken på det du skriver Anna om utseende. Vill du utveckla det?

Anna säger: Med det menar jag att det finns ett anti-skönhetsideal i Black Beauty, till exempel beskrivs det som fel när en kusk använder en stuptygel som håller upp huvudet på hästen bara för att det ska se snyggt ut. Det kanske främst handlar om att det är dåligt att sätta utseende före välmående, men i förlängningen tänker jag att det kan kopplas till ett ideal om att sätta arbete och omtanke före skönhet. I en del senare hästböcker finns det en tendens att beskriva den onda, bortskämda tjejen som en person som bara bryr sig om utseende. Det här kan till viss del ses som ett slags moraliserande, men också som en kritik av klasshierarkier.

Malin säger: Det är en intressant koppling. Det är ju helt klart ett tydligt mönster, om vi inte ska kalla det schablon, i dagens hästbok. Som författare förhåller jag mig med en viss försiktighet, eller kanske bättre att säga medvetenhet, till när det passar att använda denna stereotyp, som har att göra med feminiteten i stallet, och hur hästtjejen positionerar sig mot tjejtypen som bara är intresserad av “utseende och killar”. (Här har det dock kommit många bloggar som vänder upp och ner på detta så det är helt klart en feminitet under omförhandling – ämne för framtida bloggsamtal.) Men kort sagt kan en säga att utseendeideal gör våld, både på hästar och på flickor, kvinnor. En annan sak som är intressant att lyfta är att Black Beauty i sin samtid inte skrevs för flickor. Den skrevs som ett försök att påverka hästarnas situation. Och läsarna var antagligen flest pojkar – hästarnas var ju pojkars och mäns domän då.

Samtalet om hästboken som genre som tar avstamp i Black Beauty fortsätter nästa måndag. Då pratar vi om arbete och klass i hästboken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s