Klassikerprat: Om klass och arbete i Black Beauty och den samtida hästboken

Del två av tre i Bara Hästböckers samtal om genren utifrån Anna Sewells klassiker från 1870-talet- Black Beauty. I det här inlägget går vi på djupet med ett vanligt tema i hästboken- hårt arbete och klass.

Black Beauty

Första utgåvan, F. M. Lupton Publishing Company, New York

Anna: Jag läser Black Beauty som en tydlig skildring av arbete och klasshierarkier. Ett exempel på när det blir tydligt är när en kusk kör den häst han hyr alldeles för hårt, men där han sen får motivera varför han gör det – det är för att han pressas av att han måste försörja sin familj, och sina kunder, orsaken är att de rika, inte tar hänsyn till hans (eller hästens situation). Så de människor som porträtteras som elaka, är inte rakt igenom onda, de är elaka eftersom de inte har något annat val. Samma sak gäller för hästarna, de hästar som biter människor gör det för att de blir, eller blivit, illa behandlade. Hästarna kan förändras när de får byta miljö. Människorna beskrivs som mer statiska – men det kanske främst beror på att de inte har samma möjlighet till förflyttning som hästarna i boken?

Det finns en tydlig kritik mot hur situationen är, samtidigt är texten inte så revolutionär. Det är ingen som föreslår en omvälvande samhällsförändring, det handlar mer om vikten av att ta hand om det som är – hästar och människor måste fortfarande arbeta, och hierarkierna beskrivs aldrig som möjliga att upphäva, men inom ramarna förtjänar hästar och människor att ha det bättre. Det tänker jag sätter tonen också för framtida (nu samtida) hästböcker. Jag upplever sällan att det finns en önskan om revolution, att kasta om hela samhället, där, men det finns kritik, det finns subversivitet i mindre förskjutningar.

Malin: Instämmer. Hästvärlden är i sitt bygge reaktionär, tänker jag. Arvet från det militära finns där, den goda hästmänniskan är inte revolutionär utan flitig, arbetsam och inordnar sig i systemet. Jag tänker på att hästhållning kräver ett system. Hästen behöver struktur, mat vid samma tider, hanteras på samma sätt.

Katja: Jag tycker det ändå finns mycket kritik av klassystemet och av hästarnas situation just i och med att våldet blir så synligt i Black Beauty. Hästarna piskas nästan ihjäl, och i och med att berättelsen är berättad ur en hästs perspektiv så får man som läsare sätta sig in i våldets konsekvenser. Det gäller också våldet som arbetarmännens kroppar utsätts för. Både hästar och män som arbetar riskerar hela tiden att dö i sjukdomar och skador som det hårda arbetet har orsakat. Framförallt tänker jag att klass är väldigt närvarande i texten. Men det är sant att klassystemet inte beskrivs som möjligt att upphäva.

Jag upplever att det i den samtida hästboken ofta (men inte alltid) finns en flicka, som jobbar hårt i stallet med att ta hand om hästarna. Hennes arbete är då kopplat till en utvecklingskurva. Förenklat kan en sammanfatta logiken: Om hon arbetar bra så kan hon få sina drömmar besannade, några gånger kan det finnas en tävling inblandad, men oftast handlar det om att få, eller få behålla, hästen hon älskar, samt att klara av hästen.

Malin: Ja, jag tänker att det är ett tydligt genomgående drag i många böcker och att arbetet är ett sätt att lära sig. I artikeln “Hästboken forstrar till liv” lyfter Moa Matthis fram att arbetet och de krav det ställer inte ska tolkas som symbol för något annat, och inte finns med bara för att förstärka realismen, utan är den “bärande strukturen” i hästboken. Anna Sewall skrev Black Beauty som ett försök att påverka hästars situation. Hon har hästen i fokus medan den senare hästboken oftast har en flicka som huvudperson. Jag tänker att något händer med arbetets betydelse när en människa är huvudperson.

Katja: Ja, det har skett en förskjutning. Arbetsmoral har funnits sedan genrens begynnelse. Den goda hästboksprotagonisten ska alltid arbeta hårt. Men medan det i Black Beauty handlar om att arbeta av nödvändighet medan man hoppas på att överleva så utlovar senare hästboksdiskurser en belöning, likt askungesagan. Jag tänker att det är viktigt att se strukturerna, vad hästböckerna säger om arbete. Ingen av de här berättelserna om arbete är helt sann, men ingen är heller helt falsk.

Anna: Arbetsmoralen finns ju också i samtida hästböcker. Till exempel Millanböckerna. Där finns både klassperspektivet och arbetsmotivet. Det är intressant i relation till det du säger Katja, om att arbetet i mer samtida böcker kopplas till en utveckling. I Millan är det ju så – arbetet ger belöning. Men inte i form av en klassresa. På det sättet kopplas arbetet nästan bort från klass och blir mer en fråga om uppfostran.

Malin: Sedan finns det förstås hästböcker som bryter mot denna “frejdiga” inställning till arbete, som Lin Hallbergs serie om Juni. Jag tänker att det är viktigt att se att det vi nu pratar om är mycket generella drag, som det finns flera böcker som går på tvärs mot. Ett annat exempel är en sentida hästbokserie med en häst som berättare, Vitnos. Vitnos liv är fullt av bus har helt andra villkor än Black Beauty.

Anna: En annan sida av arbete i den samtida hästboken och hästvärlden är likheten mellan hästarbete och kulturarbete, exempelvis i den senaste Britta och Silver-bok vi diskuterade på bloggen. Där arbetar de hårt, nästan dygnet runt, men det är ändå ett arbete som är “lyxigt” eftersom de får hålla på med det de vill göra. Jag tänker att det också finns en problematisk aspekt i det – som tas upp av exempelvis Susanna Hedenborg, i att det är så lätt att utnyttja unga tjejer som arbetskraft, för att de, “får hålla på med hästar”.

Malin säger: Ja, här knyter vi ihop säcken, arbete och klass. Arbetets strukturer i omvandling. Prekariatets problem i hästvärlden. Många trådar att fundera vidare på!

Texter som nämns i inlägget:

Anna Sewell, Black Beauty (på svenska Vackra Svarten)

Pia Hagmars Millan-serie, Millan, Drömmen och Sveket

Susanna Hedenborg, Från Den Svarta Hingsten till Klara, färdiga, gå. (http://www.barnboken.net/index.php/clr/article/view/96/96)

Moa Matthis, Hästboken fostrar till liv DN 2015-06-15  (http://www.dn.se/arkiv/kultur/hastboken-fostrar-till-liv/)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s