Boksamtal: Pia Hagmars Klara-serie

Bara Hästböcker pratar den här veckan om Pia Hagmars klassiska långserie om hästtjejen Klara. Flera av böckerna i serien har nyligen även släppts i en lättläst omarbetning. Det finns också en film gjord på den första boken, men den har vi inte med i samtalet här.Bellas kamera 027

Malin säger: Klara-böckerna är otroligt populära. Jag tror det beror på att man kommer så nära Klara, och känner och upplever med henne. Det är lätt att identifiera sig med henne, och hennes balansgång mellan kärleken till hästen och rädsla.

Katja säger: Jag tänker att närheten till hästvardagen är en av de saker som skapar ett sug i berättelsen. Det märks att serien är skriven ur en stor erfarenhet av att leva med hästar, och vardagssituationerna känns ofta välvalda och  träffande. Som när Klara, i ilska och sorg efter att hennes pappa inte kom till hennes skolavslutning, ger sig ut på en barbackagalopp på Star. Känslan i kroppen när ilskan rinner av under den snabba galoppen är mitt i prick.

Malin säger: Ja, det är en väldigt känsloorienterad berättelse, precis som Pia Hagmars böcker om Millan så får komma nära och följa med i upp- och nedgångar. Hon har ett språk som så lätt förmedlar huvudpersonens känslor. Och relationerna och konflikterna mellan människorna tar en stor plats utan att hästmotivet tappas bort.

Katja säger: Jag tänker att det här är en serie som verkligen rymmer många av dom klassiska hästboksmotiven. Det är den toviga, magra ponnyn som huvudpersonsflickan tar hand om. Det är rädsla för att rida som övervinns på flera sätt. Och det är tävling. Flera olika tävlingar, som används som en dramaturgisk höjdpunkt i berättelsen på ett för hästboken klassiskt sätt.

Anna säger: Ja, här tänker jag att det handlar om att Klara-serien ligger mittemellan det möjliga och det mindre realistiska, för även om jag tror att många läser Klara utan att ha en egen häst, så ger böckerna läsaren känslan av att “detta kan finnas”, det är inte omöjligt. När det gäller det ni skriver om vardagen och känslorna så kan jag ibland uppleva Klara som en lite tråkig person – om en jämför med Anna och Lisa, som är mer extrema – men jag tänker att det är just det som också gör det möjligt att känna igen sig i Klara – hon är rädd, orolig, hon vågar inte allt, men hon känner saker.

Katja säger: Gestaltningen av karaktärerna i serien tycker jag pendlar mellan att porträttera människor genom mer typiska, förenklande “roller”, som den elaka, bortskämda flickan, eller den mystiska hästkunnaren i skogen- och att skildra karaktärerna på ett mer motstridigt, komplext sätt. Kompisen Anna, som förstör för Klara genom att sprida ut rykten om att Klara är rädd för att trava, är både lättsamt skildrad som ett irritationsmoment och en antagonist som förstör, och bitvis  en person man kan förstå och känna med. Storasyster Lisa är i vissa partier som stöpt i den coola storasystermallen, supersnygg med massor av kompisar och den som ständigt peppar Klara att våga, punkt. Men storasyster kan också plötsligt till exempel visa sig vara räddare än Klara på tävlingsdagen när det verkligen gäller. Det här är ju en långserie (verkligt lång, arton böcker), och den rör sig mellan mer snabbläst slukar-text (som möjliggör för den som älskar berättelserna och världen att få vara där- länge!), och partier med komplexare karaktärsgestaltning som kan mana till mer eftertanke, tycker jag.

Anna säger: I och med att serien är så lång får en ju också följa Klaras utveckling och uppväxt. Situationerna förändras, inte jättedrastiskt, men de förändras, och det tycker jag är intressant, det skapas en hel värld, som rymmer både praktiska grejer och stora känslor.

Malin säger: Ja, jag tänker att dessa långserier som har en tydlig utveckling av både intriger och huvudperson mellan böckerna är en intressant genre. Klaraböckerna har ju inte som Harry Potter ett bestämt mönster, utan varje bok har sin dramaturgi. Däremot finns det ju en tydlig konflikt i varje bok. Och jag vet inte om det går att se tydligt hur KLara utvecklas över tid på ett inre plan. En viktig vändpunkt som jag tänker på, om en betraktar hela serien som ett verk är när hon måste sälja Star. Hon blir alldeles förstörd och jag gillar att det får vara så dramatiskt. För precis så kan det vara, för den unga människan som måste skiljas från sin häst på grund av att hon växer ur den. Det är en extremt dramatisk mänsklig erfarenhet, som på nåt vis bromsar viljan att växa, bli större, utvecklas. Ponnyryttaren har ofta en önskan att stanna i växten, inte bli större, för att slippa skiljas från sin häst. Det är också en sak som åtminstone jag tänkte kring många år innan jag faktiskt växte ur min första häst.

Katja säger: En sak jag fastnar för i serien är skilsmässoskildringen. Föräldrarnas oförmåga att se bortom sig själva och sin egen roll i konflikten- och hur det går ut över Klara- återkommer i bok efter bok. Även sorgen efter en pappa som inte längre finns där för sitt barn. Jag gillar att skildringen känns som hundra procent lojal mot barnet, Klaras perspektiv.

Anna säger: Ja, skilsmässan löper ju som ett tema genom hela serien – eller snarare problemen med föräldrarna. Det tänker jag är en skillnad i Klara-böckerna jämfört med exempelvis Lisbeth Pankhes Britta och Silver-serie: att familjen och problem utanför stallet vävs in i berättelsen. Klara är inte ensam i stallet, där finns hennes familj, och hennes problem är inte bara hennes, de är allas. Jag håller med dig Katja om att texten står på Klaras sida, och jag tänker att det finns flera jättefina och jobbiga partier som beskriver Klaras känslor inför pappan – hur hon längtar efter honom, och samtidigt är trött på honom, och hatar att han inte fattar någonting.

Malin säger: Ja, och jag blir så arg på pappan! Hur kan han vara så ego! Men jag blir också ofta arg på mamman. Och förvånas när hon och hennes nya man Lasse drar iväg på smekmånad utan barnen. Jag tänker att hon har en intertextuell syster i Matildas mamma Molly i Gull Åkerbloms Sagan om gudagåvorna. Båda är skrivna på sent 90-tal tidigt 2000-tal. Kanske är denna moderstyp är vanlig i många böcker från den tiden?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s