Intervju med Helen Asklund

Helen Asklund är litteraturvetare och arbetar på Mittuniversitetet. Hon är en av få akademiker som intresserat sig för hästböcker – bland annat i en artikel i antologin Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen, som vi tidigare skrivit om. Anna kontaktade Helen för en intervju kring hennes arbete. Den här intervjun är första delen i ett kortare forskningstema (ett tema vi kommer återkomma till). 

 

Helen. augusti 2015

Foto: Kristofer Lönnå

Först, berätta om vad du gör! Din forskning, vad du gjort och kanske planerar göra. Vad är din ingång till hästböcker? Vilka böcker undersöker du? Vilka perspektiv och teoretiska ingångar har du?

Jag arbetar nu med pedagogisk utveckling på Mittuniversitetet, men har doktorerat i litteraturvetenskap och under ett antal år arbetat som lektor i samma ämne. Framför allt

är jag i min forskning intresserad av barns läsning och av barnlitteratur, liksom av vilken social roll läsning och litteratur kan ha. Det är i detta sammanhang jag kom att intressera mig för hästböcker och deras roll för flickor under deras uppväxt. Jag red själv under en period av min barndom, men blev aldrig någon riktig hästflicka. Däremot läste jag redan då många hästböcker och imponerades av hjältinnornas sätt att hantera svårigheter. De visade mod och styrka trots att de innerst inne kunde känna sig både små och rädda. Det var häftigt att läsa om tyckte jag, som inte alls hade den förmågan.

Under min tid som forskare har jag publicerat ett kapitel om hästböcker i en tvärvetenskaplig antologi om flicktion, d v s om olika sätt att vara flicka. Där fokuserar jag på två modernare hästboksserier: Lin Hallbergs serie om Sofia och Pia Hagmars serie om Klara. Jag ser dem som exempel på att hästboken som genre har förändrats till att numera inte endast ha fokus på hästar och stalliv utan även på flickornas sociala situation. Just nu ligger jag i startgroparna för en mer omfattande studie av hästboksgenrens historia i Sverige. Som ni själva har noterat finns ju inte så mycket forskning om hästböcker. Bland annat saknas en mer heltäckande beskrivning av hur hästboken kom att ta form och vilka olika perioder den har genomgått. Det känns som ett spännande område att arbeta inom, inte minst med tanke på att hästboken har varit en så viktig genre för flera generationer flickor. För mig är hästboken intressant att studera både utifrån ett litterärt och ett socialt perspektiv.

 

Ja, precis, vi uppfattar att det finns väldigt lite forskning kring hästböcker – hur tänker du kring det? Varför? Vad känner du till för forskning? Vet du om det finns andra som sysslar med hästböcker akademiskt?

Vi har funderat en del kring status, både kring flickan som en position med låg status, och kring litterär status – vad har du för tankar kring det?

Ja, jag håller med om att det i alla fall i Sverige inte finns så mycket forskning kring hästboken. Visst finns det enstaka vetenskapliga artiklar, avsnitt i böcker och uppsatser, men mig veterligt finns inga större studier gjorda. Här finns med andra ord ett spännande forskningsfält att utforska! Varför har det då blivit så? Det finns säkert flera förklaringar, men en tror jag kan vara att hästboken dragits med tämligen låg status. Dels utgör den ju en i huvudsak kvinnlig form av läsning, dels har den av många ansetts vara ganska lättviktig och enkelspårig. Jag tycker dock att genren förtjänar att uppmärksammas. Inte minst för att hästboken utgjort en viktig beståndsdel i många flickors läspreferenser, men också då jag faktiskt tycker att den är intressant att utforska ur ett litterärt perspektiv. Böcker och genrer kommer ju inte till av en slump, och det är därför spännande att fundera över vad som har bidragit till att hästboksgenren fått den riktning den gjort.

 

Jag läste ju din artikel i Flickforsks antologi Flicktion – jag vet inte hur pass kopplad du är till flickforskningen? Vad tänker du om det – som nätverk och som perspektiv på det du gör? Jag upplevde själv när jag skrev min uppsats att jag hade svårt att få en litteraturvetenskaplig ingång att liksom räcka till för att beskriva, undersöka och analysera de texter jag höll på med. Min fråga kanske snarare är – var kan hästboksforskning placera sig i fältet mellan litteraturvetenskap och genusvetenskap? 

Och också, hur tänker du kring förhållandet mellan hästböcker och hästflickor/hästpersoner, och forskning kring hästböcker resp. hästtjejer eller stallmiljöer?

Jag tycker att Flickforsk är ett utmärkt sammanhang att arbeta i. Att på detta sätt kunna samarbeta tvärvetenskapligt utifrån ett flickperspektiv är väldigt givande, inte minst när man arbetar med hästböcker. Som ni skriver kan det vara svårt att sätta en gräns mellan hästboken som litterär kategori och alla de sociala aspekter som den kringgärdas av. Just därför är det på flera sätt fruktbart att närma sig ämnet ur ett brett perspektiv. Samtidigt vill jag inte bli låst av detta. Hästboken förtjänar att också beforskas utifrån sin roll som litterär kategori med dess egna kännetecken. Det tror jag också är viktigt att beakta om man, som jag, vill lyfta dess roll och markera att den har en litterär funktion att fylla.

 

Hur upplever du att andra bemöter din forskning – både inom och utanför akademin?

När det gäller min hästboksforskning så har jag mest fått positiv respons. Framför allt inom den barnlitterära forskningen ser man ju behovet av att hästboken studeras. Jag upplever också att forskningen om barnlitteratur har blivit alltmer accepterad. I vissa sammanhang kan jag dock känna att forskning om barnlitteratur generellt inte har så hög akademisk status. Det gäller då att tro på det man gör, och inte låta sig påverkas för mycket av vad andra tycker.

Även bemötandet utanför akademin kan variera ganska mycket. Många kan ju relatera till barnlitterära genrer, författare och karaktärer, men det kan också ibland kännas som att de inte riktigt ser nyttan med att forska om detta. För det mesta upplever jag dock att intresset är ganska stort.

 

Hur skulle du vilja att hästboksforskningen såg ut?

En önskan skulle naturligtvis vara att hästboken kom att diskuteras betydligt mer. Det rör sig ju om böcker som har lästs av så många under så lång tid. Det vore häftigt om det tillkom studier av olika slag. Kanske några kunde vara mer strikt textanalytiska medan andra hade en mer litteratursociologisk prägel och åter andra kunde få vara tvärvetenskapligt inriktade. På så sätt skulle hästbokens bredd och dess inflytande utanför läsningens sfär göras större rättvisa.

 

Jag blir också intresserad av ditt kommande projekt! Jag vet inte om du kan säga något mer redan nu, men jag funderar – vad ser du för utveckling eller förändring inom genren ur ett historiskt perspektiv? Jag kan tänka mig att det är intressant exempelvis i förhållande till genus och marknad/kommersiella intressen?

Jag är endast i början av detta projekt, men tanken är att ur ett litteratursociologiskt perspektiv följa hästboken alltifrån dess inträde på den svenska bokmarknaden. Helst vill jag kunna förmedla både en bild av hur den togs emot (och hur den har beskrivits och hanterats under olika perioder) och hur dess innehåll har förändrats över tid.

 

Slutligen – i BaraHästböcker har vi diskuterat en del kring hästbokens relation till feminism – är det en ”feministisk genre” (vad nu det kan vara) eller inte, och i så fall, hur? Har du några tankar kring detta? 

Ja, det är en intressant fråga. Som du säger beror det såklart också på vad som läggs in i begreppet”feministisk genre”. Men utgår vi från att det innebär litteratur som ger flickor utrymme att ta plats, bryta mot gamla − och skapa nya – normer och lyfta fram olika sätt att vara flicka så finns det absolut skäl att se hästboken som en litterär kategori med åtminstone tydligt feministiska drag. Inte minst tänker jag att hästboken visar flickan i en roll där hon har en tydlig ledarroll och uppbådar både mod och fysisk styrka när så behövs. En uppväxt som hästflicka är ju på många sätt en god förberedelse inför livet, då det ställs krav på olika former av styrka, beslutsfattande och förmåga att hantera tävlingssituationer av skilda slag. På så vis bryter hästflickan mot äldre genusnormer, något som tydliggörs i många hästböcker. Stallivet, med sina egna regler och normer, har som jag ser det en särskild potential att fungera som ett eget rum då det kan ses som en egen värld där nya roller och sätt att vara flicka kan få växa fram lite utanför det vanliga livet.

Som jag redan varit inne på krävs dock mycket mer forskning och diskussion om hästboken som genre på dess egna villkor. Visst finns det redan idag texter skrivna om den litterära hästflickan, men jag tror att det krävs en mer djupgående diskussion där hon också ställs i relation till flickan i det omgivande samhället. Detta för att kunna resonera kring vad som utmärker just hästbokens hjältinna och vad hon har att säga oss om att vara flicka och ung kvinna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s