PÅSKLOV!

På bilden är Malin med sin ponny Joleva, för många år sen. Joleva är förebild för Jova i Den röda vanten.

BaraHästböcker önskar Glad Påsk!

Under påsken kommer vi reprisa några favoriter på facebook,

Klassikerprat: Rosettjakten

BaraHästböcker pratar denna vecka om Nan Ingers hästboksklassiker Rosettjakten, en bok om prestationshets inom ponnysporten, där huvudpersonen Jeanette går igenom vad som gått fel under hennes ponnyår. 

 

Malin säger: Nan Inger är den författare jag identifierar mig starkast med som författare, för att hon skriver helt inifrån hästvärlden om specifikt hästrelaterade frågor, ofta om tävling. Jag tycker det är spännande hur hon porträtterar fram en ponnyförälder som verkligen finns, som också finns inom andra

BaraHästböcker på Littfest

Idag blir det en rapport från Katja och Malins prat om Hästboken som feministisk strategi på Littfest i Umeå.

Sammanfattningsvis: Det kom jättemycket folk och känslan i rummet var att vi är många, många som bryr oss om hästboken. Vi berättade om hur vi ser arbetet med hästboken som en feministisk handling, och om de problem som böckerna möter som gjort att vi startat BaraHästböcker.

LÅNGLÄSNING: Feel & Touch – om materialitet i Karen McGoldricks The Dressage Chronicles

Anna har läst bokserien The Dressage Chronicles av Karen McGoldrick och använder böckerna som utgångspunkt för fördjupad reflektion. Detta är första inlägget av två om serien. Obs! Långt inlägg!

 

Karen McGoldricks fyra böcker i serien The Dressage Chronicles vänder sig till unga vuxna och skildrar Lizzys liv som s.k. working student hos den berömda dressyrtränare Margot Fanning, och vardagen i det dressyrstall där de båda arbetar. McGoldrick själv har både arbetat som hästskötare, varit professionell ryttare och tränare, och äger en stor hästgård – men för mig är den här världen så långt från min hästerfarenhet som det rimligtvis går att komma. Därför läser jag texten på samma

Boksamtal: Britta och Silver

Böckerna om Britta och Silver av Lisbeth Pahnke har en unik status bland våra många svenska hästboksklassiker. Många generationer har läst den. Här diskuterar Anna och Malin bl.a seriens byggande av en värld och könsmaktsordning.

Malin: En seger för Britta och Silver, är verkligen mitt i Britta och Silver serien. Vi har ju båda läst hela serien men för ganska många år sedan. I den här boken är vi mitt i världen. En värld som byggs upp genom hästarna, gemenskapen i stallet, genom det självklara berättarperspektivet och hästspråket. Silver, Ann, Lotta, Billy, Mickena, Kicki, Hasse, Sessan är alla för evigt inskrivna i min minnesbank.

 

Anna: Jag tänker på när jag läste en kurs i filmvetenskap och lärde mig begreppet mise-en-scène. Det är ett begrepp som används för att beskriva hur filmen ser ut, eller hur det känns att se filmen, det inkluderar miljö, vilka platser som skildras, men också hur platserna skildras. Och en brukar säga att det är lätt att glömma en films handling, men att mise-en-scène ofta stannar kvar – en minns känslan och miljöerna. Så tänker jag att det är med litteratur också – lätt att glömma vad en text handlar om men enklare att komma ihåg miljöer och stämningar. En seger för Britta och Silver tänker jag är just stämning, jättemycket stämning, och att den egentligen inte heller försöker göra något annat än det, utan fokuserar på att skapa just den där stämningen.