Boksamtal Ponnyallsvenskan fortsättning

Katja säger: Förra veckan pratade vi om Nan Inger Östmans Ponnyallsvenskan. Den här veckan fortsätter vi med att tänka kring berättarrösten och innehållet och relaterar texten till dagens barn och ungdomslitteratur. Du Malin som har studerat berättarperspektivet i Ponnyallsvenskan en essä i Bazar Masarin, vad tänker du om berättandet i texten kontra berättandet i dagens hästböcker (och kanske dagens barn- och ungdomsromaner i stort)

Malin säger: Jag tänker att det är ovanligt med en så flyttbar berättarröst. Åtminstone i genren realism. Fantasy har det mer. Och möjligtvis har det blivit lite vanligare senaste året – jag anar en renässans? Men jag tänker att det fortfarande är ovanligt att låta vuxna ta så stor plats i berättelsen. Men det förekommer. (Ett intressant exempel är en av 2018 års debutanter Melody Farshin som i sin bok Mizeria låter flera vuxna runt bokens huvudpersoner få en egen röst.) På ett sätt blir Ponnyallsvenskan blir genom att den ger röst åt både elvaåringen, tonåringen, fyrtiofemåringen, en berättelse för alla åldrar. Även om jag tänker att ingen skulle tveka på att det är en ungdomsbok. Eller vad tänker du? Är detta en ungdomsbok?

Katja: För mig är det logiskt att unga kommer läsa texten, för den handlar om deras sportutuvande, och kanske är tjejernas perspektiv lite mer i fokus ändå. Jag gissar att åldersuppdelningen kanske blivit striktare med åren, nu tror man ju knappt att en tolvåring kan läsa om en tioåring, hur ska man då kunna tänkas vilja läsa om vuxna? Men de tror jag att man vill, för de är ju där, i ponnysporten och livet.  Det är också sympatiskt att de vuxna är blottade i alla sina svagheter och sin oförmåga i texten. Det finns inga drag av att de vuxna är de som kan och vet bäst i världen. Flickorna lämnas på olika sätt i sticket genom berättelsen av de vuxna, men på nåt sätt reder det sig ändå, tack vara kollektivet kanske, det är trots allt många vuxna där.

 

Malin säger: Ja, det är en intressant skillnad mellan äldre tiders hästböcker och dagens. Då läste vi som tioåringar om unga vuxna som Britta, Petra och Annika och i Nan Ingers böcker fick vi ta del av både ungdomarnas och de vuxnas röster. Det är möjligt att identifiera sig även med de vuxna tänker jag. Särskilt Susannes mamma. Hon skriver fram sin oro över Susanne och sin längtan till när dottern var yngre. Jag kunde förstå henne när jag läste boken som 12-åring och jag tror det är viktigt att vi får läsa om alla åldrar i alla åldrar. Varför ska barn och ungdomar isoleras och bara vara intresserade av jämnårigas perspektiv? Jag tycker att alla oavsett ålder är nyanserade och bristfälliga i Ponnyallsvenskan. Den enda som inte blir nyanserad och möjlig att känna med är väl Tullans pappa?

 

Katja: Ja, jag tror också att berättelsen är sån att man kan identifiera sig även med föräldrarna som ung. Det kanske finns nån slags koppling mellan berättarperspektiv och innehåll? Nu handlar ju böckerna ofta om en ung person i samma ålder som läsaren, och ofta skrivs det i jagform eller tredjeperson med en ung person som fokalisator. Är det flera huvudpersoner så är det ofta typ att de fått egna kapitel. I Ponnyallsvenskan är det många personers perspektiv på varje enskild situation, och då får också kollektivet en framträdande roll. Alla hör ihop i textens konstruktion. När alla hör ihop så hör också personer i olika åldrar ihop, tänker jag. Alla på tävlingen ingår i ett vi. Som kontrast till dagens enskilda protagonister där berättandet främst är intresserat av en enda ung persons utveckling. Det finns ju olika berättelser om samhället idag som går ut på förlusten av kollektivet till förmån för många enskilda jag. Man kanske kan relatera den här utvecklingen mot mer jagberättande där var och en ska identifiera sig med någon i samma situation som sig själv (samma kön, ålder osv) till nån slags förlust av kollektivet tanke. Samtidigt som det inte alls är så enkelt tänker jag. Det går att berätta fram många orsakssamband. Kanske tar man den ungas upplevelse mer på allvar när man låter den stå enskild och låter hela världen skildras genom en ung människas upplevelse…?

 

Malin säger: Detta var vi inne lite på när vi skrev om Rosettjakten. Jag minns att jag då uppfattade det som att det fanns nåt omhändertagande i den närvarande vuxenrösten, men då var det mer en allvetande berättare. Här känns inte vuxenvärlden ett dugg omhändertagande. Alla är trasiga och hjälplösa fast inom ramen för ”normalitet”. Jag tänker att boken krossar alla drömmar om att världen är fantastisk. Men tar man de ungas perspektiv på mer allvar om en inte har med de vuxnas röst? Hmm jag vet inte. Såklart måste det ha ett pris att vara i många huvuden så som berättaren är här. Du får ju inte vara djupt i en, men på nåt vis känns det i mig som om jag kommer väldigt djupt i varje person. Kanske lite längre från Susanne? Hennes mammas röst är mer tydlig i mig än hennes egen, men nog finns den. Och jag tycker inte att de vuxnas röster på nåt sätt lägger sig över ungdomarnas. Kanske just för att de är trasiga? Det finns ingen trygg vuxenvärld. Det finns inte ens en tydlig gräns mellan vuxen och ungdom. De är alla människor som försöker bygga sina olika liv i en värld som inte erbjuder dem rätt jordmån. Eller vad tänker du? Missar jag nåt? Hade berättelsen kunnat vara mer utifrån ungdomens perspektiv tycker du?

Katja säger: Jag tänker att när jag skriver i jagform utifrån en ung människas perspektiv så är hela textens värld sedd genom en ung blick. Kanske är att ta den ungas perspektiv på mer allvar inte ett bra ordval. Men att bygga en hel värld utifrån hur det är att leva i den som ung, utan några vuxna blickar alls på världen blir en annan sak, säger något delvis annat om vad världen är för plats än om vuxna också får se? Inget sätt är bättre än något annat såklart. Dom bara gör olika saker. Och jag håller med om att vuxenvärlden inte på nåt sätt får sätta ramarna i Ponnyallsvenskan, det gör alla lika mycket. (Människorna alltså, hästarnas upplevelser av ponnysporten är texten inte så intresserad av).

img_1954

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s