Malin om sin nya bok Varsågod och rid!

Det här är en dressyrroman, där läsaren får vara med mycket både på träning och tävling och där man får uppleva hur det är att rida dressyr på rätt hög nivå. Vad har varit viktigt för dig att få fram när du har skildrat hur det är att vara dressyrryttare? Hur har du velat gestalta det?

Jag vill skriva fram autentiska ridscener. Dressyrryttare som läser ska känna igen sig samtidigt som de läsare som inte provat rida på den nivån än får pröva det när de läser. Jag var först orolig för att lägga in så mycket ridning. För det är ju jättemycket dressyrridning i boken! Men sedan märkte jag att de funkade att använda ridningen som dramaturgiskt drivande. Oftast tänker man att det är lättare att skriva om hoppning för att det är tydligare vad som är utmaningen – att ta sig över hindren felfritt. Men faktum är att om man tar fasta

Intervju: Hästboksslukaren Lovas tankar om genren och sin läsning

BaraHästböcker vill få in läserperspektiv på bloggen och därför har vi gjort en intervju med en av dagens unga hästboksläsare. Lova är tio år och en bokslukare. Hon gillar både hästböcker och andra böcker.

Hur skulle du definiera en hästbok?

Den handlar om hästar. Huvudpersonen ska gilla hästar, den behöver inte ha egen häst men den måste vara hästintresserad.

Berätta om en hästbok du tycker särskilt mycket om?

Det finns så många, jag måste fundera.

Ponnydetektiverna är spännande, de löser mysterier samtidigt som det handlar mycket om hästar. Det är en lång serie med många böcker och det tycker jag om. Då får man komma tillbaka till samma värld och man känner personerna vilket gör att man

Intervju: Helena Dahlgren

Vad var det som lockade dig med att börja skriva hästböcker? 

 När jag var liten hade jag två intressen som fick allt annat att blekna. Det ena var böcker, det andra var hästar. Ganska snart började jag kombinera dessa två passioner. Jag skrev dikter om hästarna på ridskolan, fick noveller publicerade i Österhaninge Ridsällskaps medlemstidning och påbörjade x antal romaner som alla var gravt inspirerade av Nan Inger Östmans Drömmen om en ponny. I tonåren blev jag hopplöst förälskad i skräck, mer specifikt Stephen Kings samlade verk, och hästböckerna, både

Malin om sin nya bok Hästen på Vinga

I några år bodde jag ensam i en stor gammal släktgård, där inga möbler eller tavlor flyttats sedan femtio år tillbaka, att gå runt i de tysta sovande rummen under en vinter, födde Hästen på Vinga.

Det är en berättelse full av sorg och landskapet är en glesbygd i nedrustning.

På samma gård drömde jag som tonåring om att starta en hästgård där jag utbildade och tränade tävlingshästar. Jag tävlingsred då, något som gav mig både det bästa och det svåraste. Och som utbildade mig i att se hur mycket våra möjligheter dikteras av vilken familj vi kommer ifrån, föräldrarnas ekonomi, engagemang och förmåga att coacha.

Detta har blivit ett av mitt författarskaps centrala tema. Jag undersöker hästvärldens villkor – med en övertygelse om att detta även speglar villkoren i övriga samhället.