Intervju: Karin Mossed från Svenska Barnboksinstitutet

Sbi hade i år en föreläsning om hästböcker. Vad var det som gjorde att ni valde att ha det i år?

År 2017 kom det ut många hästböcker (68 titlar) bokprovning_0och det gjorde att vi som arbetar med Bokprovningen redan i mars 2018 började prata om att det vore intressant att titta på vad som utmärker denna stora och ibland förbisedda genre. När den danska boken Hest horse pferd cheval love av Mette Vedsø sedan nominerades till Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur 2018 började vi dessutom fundera på om genren i stort kanske utvecklats åt det poetiska hållet.

 

Senaste gången Sbi:s bokprovning hade en föreläsning om hästböcker var 1995.  Har du gjort några reflektioner kring vad som har hänt i genren sen dess och/eller på blicken på genren?

Det stämmer: År 1996 bjöd Sbi in en gästföreläsare som gick igenom 1995 års hästboksutgivning (drygt 50 titlar). Den föreläsaren analyserade stil och innehåll samt bedömde kvaliteten hos verken. Till skillnad från Bokprovningens gästföreläsare ger Sbi inga kvalitetsomdömen om böckerna, utan gör värderingsfria analyser med utgångspunkt i statistik och framträdande teman.

Förra året utkom relativt få hästböcker (41 titlar). Det är en minskning (jämfört med både 2017 och 1995) sett såväl i relation till respektive års utgivning som i absoluta siffror. Minskningen jämfört med 2017 beror på att ett förlag som ger ut hästböcker i sin bokklubb valde att ligga lågt med utgivningen av nya titlar just 2018. En annan intressant skillnad är att de allra flesta hästböcker som kom ut 1995 var översättningar från det anglosaxiska språkområdet medan majoriteten av 2018 års hästböcker är svenska original. Ytterligare en stor skillnad är att det kommer betydligt fler lättlästa kapitelböcker med pojkar i huvudrollen nu än för 24 år sen.

 

Finns det nån fråga eller reflektion kring hästböcker som du inte fick plats med i föreläsningen som du vill lyfta fram här?

Oj, ja, mycket! Det svåraste med att skriva den här föreläsningen var att skära bort allt det jag ville prata om … Något av det jag skulle vilja titta närmare på är: förhållandet mellan häst och människa, sociala skillnader, hästkulturkrockar (vi såg t.ex. några nyanlända navigera i den för dem mycket annorlunda stallmiljön), hierarkier i  allmänhet och kanske i synnerhet den fixering vid hästraser som finns i vissa stall. Det vore intressant att få göra en ekokritisk studie av de miljöer (stad, förort eller landsbygd) hästböckerna utspelar sig i och hur detta många gånger gör avtryck i språket. Jag hade också velat undersöka hur hästar skildras och används i hela utgivningen, t.ex. som transportmedel i den fantastiska litteraturen*, som förmänskligade djur i bilderböckerna, m.m. m.m. m.m.

 

Om du skulle göra en trendspaning framåt, vad tror vi kommer att få se för hästböcker framöver? 

Jag tror att vi kommer att fortsätta se en bred genre som innehåller flera olika typer av böcker: börja läsa/börja rida-böcker, äventyrliga hästböcker med fantastiska inslag, ungdomsböcker där protagonisterna står på tröskeln till vuxenlivet osv. Ridolyckorna och rädslan för dem kommer att fortsätta finnas där, men jag tror att rädslan kommer att börja betraktas mer som en tillgång än en svaghet. Och, hallå, när kommer käpphästböckerna?

 

Och om du fick önska, vilka hästböcker skulle du vilja läsa?

Käpphästböcker! Det vore också roligt att läsa en bok (eller: ännu hellre flera) som har hästbokens alla centrala ingredienser men som skiljer sig från den rent stilistiskt – en svensk Hest horse pferd cheval love, kanske. Vad gäller innehåll skulle jag personligen tycka att det vore roligt att få läsa om en ryttare som till en början tar hästen för given, kanske rentav är hårdhänt mot den, men som successivt börjar fundera över huruvida hen har rätt att sätta sig över hästen. Kan en ryttare vara vegan?

 

Om du tittar på hästboksforskningen, vad tror du vi kommer få se där?

Jag vågar inte sia, men har några frågor jag skulle vilja se som föremål för forskningen – se nedan.

 

Och om du skulle få önska, utan hänsyn till ekonomi och annat som begränsar, vilka hästboksfrågor skulle du vilja att forskningen tog sig ann?

Jag ser fram emot att få ta del av fler posthumanistiska läsningar av hästböcker där maktbalansen mellan människa och häst står under förhandling. Jag skulle också gärna se fler historiska jämförelser, t.ex. vad gäller protagonisternas ekonomiska möjligheter att rida överhuvudtaget och vad det innebär för relationen mellan de som har och inte har tillgång till stallmiljön. En annan typ av studie är ju läsarundersökningarna, där vi kanske kan få svar på frågor om läsarnas bakgrund och om hur de läser hästböcker. Är det nödvändigtvis personer som rider eller på annat sätt umgås med hästar, eller är de största hästbokläsarna kanske oftare ”dream girls”, dvs. flickor som av någon anledning inte rider (se t.ex. Helen Asklund och Anna Nygrens artiklar om hästböcker och deras läsare)? Varför blir man en ”dream girl?” Ja – det här är några frågor som jag skulle vilja läsa mer om, gärna ur både nationella och internationella perspektiv.

Här kan du se bokprovningens föreläsningen.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s