Om kommunikation och känslor

20190912_132158.jpgLin Hallbergs Indra Larssons inte särskilt lyckade ridlektioner är andra delen i serien om Indra. Det är en hästbok men inte bara en hästbok, det är en bok om djur, en djurbok, en bok om kärlek, att älska djur, att älska det djuriska framför det mänskliga. Här på bloggen har vi tidigare diskuterat vad som gör en hästbok till en hästbok, och kommit fram till att det handlar om att hästen eller hästarna i texten blir verkliga karaktärer som får ta plats. Det gör hästarna i Indra, så trots att boken handlar om många fler djur, och en del om människor, så ser jag den som en hästbok. Men den är lite annorlunda. Hästarna i boken är ”problemhästar”, och i centrum för berättelsen står möjligheten att kommunicera med dem.

Indra har, som hennes morfar uttrycker det, en särskild gåva. Hon älskar djur och har som en särskilt god förmåga att förstå djuren. Det gäller såväl råttor och zebrafinkar som hästar. Boken beskriver hur Indra jobbar (ja, det är verkligen ett jobb!) för att nå fram till djuren, skapa tillit, förstå dem. Målet är att bli så samspelt som möjligt, men också att få djuren att må så bra de kan.

Detta gör ofta Indra genom att lära hästarna (och de andra djuren), små tricks. Det får mig att tänka på berättelsen om hästen Clever Hans (läs mer här: https://en.wikipedia.org/wiki/Clever_Hans), en häst som lärt sig förstå människor så bra att han kunde räkna. Tricken är som en cirkus, där deltagarna, Indra och hästen, har så kul när de utför tricken att deras relation blir fylld av glädje. Jag tänker även på den typ av hästsyn som finns inom frihetsdressyr eller akademisk ridning, eller inom western – Sandor, hästkommunikatören som Indra känner, sysslar med just western. Det här innebär att Indra utspelar sig i en annan hästvärld än många samtida ridskoleskildringar, vilket är spännande.

Indras arbete med hästarna får mig också att tänka på artikeln ”The Body We Care For: Figures of Anthropo-zoo-genesis” (2004) av Vinciane Despret. Det är en text om relationen och kommunikationen mellan mänskliga och icke-mänskliga varelser. Såhär skriver Despret om relationen mellan ryttare och häst:

Unintentional movements of the rider occur […] when the rider thinks about the movements the horse should perform. The horse feels them and, simultaneously, reproduces them. A careful analysis of these unintentional movements made by the human body has shown that these movements, in fact, are exactly the same as the ones the horse performs. […] Human bodies have been transformed by and into a horse’s body. Who influences and who is influenced, in this story, are questions that can no longer receive a clear answer. Both, human and horse, are cause and effect of each other’s movements. Both induce and are induced, affect and are affected. Both embody each other’s mind. (Despret, 2004, s. 115)

Jag tänker att det Despret beskriver är ett drömscenario. Ja, Indra drömmer ofta om att hon och hästen Cosmo ”embody each other’s mind”. Och hästböcker skildrar relativt ofta hur svårt det är att nå detta stadium av nästintill magisk kommunikation. Indra strävar efter den kommunikationen.

Men för Indra handlar inte allt om ridningen – Indra kan nämligen inte rida, hon lär sig under bokens gång. För henne handlar kommunikationen ofta om något annat. Detta är spännande eftersom det innebär en skildring av en relation mellan häst och människa som inte bygger på just ridning, det öppnar upp för andra möjligheter – detta tänker jag är särskilt intressant eftersom många läsare kanske inte har möjlighet att själva rida, och därmed kan känna igen sig i att samvaron med hästar kan vara mer än den prestation som ridning innebär.

Förutom att Indra sätter kommunikationen med hästarna i centrum, leker boken också med andra typer av kommunikation. Ruben, Indras kompis, gör en film om Indra. Han lägger upp klipp på youtube och tittarnas kommentarer till klippen blir ett sätt att kommunicera. På slutet är det också detta, kommunikationen genom internet och interaktionen mellan Indra, Ruben och tittarna, som gör att Indra kan rädda hästen Dexter.

Kommunikationen med läsaren är också speciell. Indra fungerar som bokens jag-berättare, med en tydlig och egen röst. Hon kommunicerar också med smileys för att uttrycka känslolägen. På så sätt härmar boken en sorts samtidskommunikation. Detta skulle kunna bli påklistrat och töntigt – och jag som vuxen kan inte säga vad en ung läsare skulle säga om det. Men jag tycker det finns något intressant med detta. Jag tänker att smileys har gett oss en möjlighet att kommunicera känslor på ett ordlöst sätt, som är fascinerande. En enkel smiley kan säga så mycket – samtidigt som en också kan säga att den utarmar språket. Och just i detta ordlösa finns ju också kommunikationen med djuren.

Att känslor, som smileys eller som annat, är viktiga i boken är knappast en underdrift. Hallberg beskriver en tjej med mycket känslor: mycket gråt (ledsen och glad) och mycket skratt. Är finns dessutom avundsjuka och ilska, och inte minst frustration. Indra hatar exempelvis att vara tolv år och totalt maktlös – ett uttryck som kopplar känslorna till barnpositionen och maktrelationen mellan vuxna och barn. Indra kan helt enkelt inte låta bli att känna: det går inte att bygga en mur runt hjärtat.

Känslan är också kopplad till ägande och närhet. Indra vill ha alla djur, de är hennes familj, och den här önskan beskrivs både som en form av ömhet och vilja till omvårdnad, och som en egoistisk längtan efter ägande och kärlek. Det blir aldrig okomplicerat – särskilt inte med en mamma som tycker att djuren blir för mycket. Jag tänker på Indra som en sorts crazy cat lady (och jag börjar fundera på om denna figur bör läsas som feministisk trop eller anti-feministisk stereotyp – Indra får mig att luta åt det första). Det finns något gränslöst i Indras beteende. Det är befriande, det gör mig glad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s