Boksamtal Tovan av Marie Louise Wallin

Denna vecka har Malin och Katja läst Tovan. Förra veckan publicerade vi en intervju med Marie Louise Wallin där hon berättar om hur hon ser på sin bok. Intervjun gjordes efter vårt boksamtal och vi gör en läsning som bygger på vad vi ser i texten, vilket skiljer sig en del mot vad Marie Louise själv tänkte när hon skrev boken. Så kan det vara! Det är litteraturens möjligheter. 

Malin säger: Äntligen läser vi Tovan, som ju som jag uppfattar det är en viktig litterär inspirationskälla för dig? Det är en hästbok som också är den första svenska ungdomsboken som skildrar en lesbisk kärlekshistoria.

Jag börjar med referat av boken eftersom vår

10147870_2

Omslagsbild från återutgivningen av Tovan, av Saga Egmont. Vilket visar på bokens aktualitet.

analys kommer sysselsätta sig med händelseutvecklingen. Huvudpersonen Ingaborg följer med sin kompis Anna till stallet och Anna låter Ingeborg att rida på sin häst. Men inte nog med det. Tillsammans med Ingeborgs mamma hittar Anna i hemlighet en egen häst till Ingeborg: Cirkushästen Kuwaiit, tidigt omdöpt till Tovan. Tillsammans kämpar Ingeborg och Anna med att göra en vettig ridhäst av Tovan. Samtidigt finns Ingeborgs förälskelse där. Läsaren får följa hur hon först upptäcker sina känslor, sen avslöjas de när Anna tjuvläser hennes dagbok, Anna reagerar med att försöka inordna Ingeborg i heterosexualitet genom att para ihop henne med en killkompis. Detta misslyckas, men däremot blir de vänner allihop samtidigt som Anna inte verkar kunna släppa vad hon läst. I samtal med Ingeborg trevar hon sig tillbaka mot dagboken och läsaren förstår att hon också har romantiska känslor för Ingeborg. Mot slutet av boken måste Anna flytta. Efter att det står klart så släpper hon fram sina känslor fullt ut – Ingeborg och Anna har en natt tillsammans med kyssar och närhet innan Anna flyttar. Killkompisen som också skaffat häst flyttar sin häst till det stall som Anna och Ingborg tidigare delat. Håller du med om mitt referat? Eller skulle du vilja beskriva den på nåt annat vis?

 

Katja säger: Ja intrigen är viktig här därför att den är modig. Som du skriver så finns det heterosexuella alternativet där hela tiden, genom klasskompisen Björn, som också troligen är intresserad av Ingeborg. Men det händer aldrig. Istället ger berättelsen utrymme åt Ingeborg och Anna att utforska sina känslor för varandra och för deras känslor att växa fram. Och det är alltså 1974 när boken kommer ut och fem år kvar tills homosexualitet ska avskrivas som psykisk sjukdom i Sverige. Dessutom är åldersgränsen för homosex vid den här tiden 18 år medan heterosex är tillåtet från 15 år. Så den allmänna politiken är att ungdomen ska skyddas från denna sjukdom. Att det då ges ut en berättelse som inte alls dömer, tvärtom ger utrymme ger hopp om litteraturen och måste ha fått stor betydelse för många.  Efter Tovan dröjde det också mer än två decennier innan det började komma andra berättelser i svensk ungdomslitteratur som skildrade lesbisk kärlek. När jag var ung på nittiotalet var Tovan fortfarande den enda bok som fanns. Malin, vad tänker du om intrigen? Hur tolkar du den?

 

Malin säger: Jag tänker att jag tror på berättelsen och känner starkt med karaktärerna. Texten har också en modern syn på sexualitet genom att homosexualitet inte skrivs fram som en särart, jag tycker texten på ett sätt har (i jämförelse med sin samtid) ett avslappnat förhållningssätt där kärlekens vackra sidor får färg. Men samtidigt skrivs samhällets villkor in och det gör att karaktärerna inte har så lätt att beaka sina känslor. Idag hade deras kärlek kunnat skrivas fram utan de förhinder som finns i boken eftersom samhället ändrats. Men 1974 hade det antagligen varit svårt, utan att lämna realismen.

Men så finns handlingsförloppet. Och där är texten inte lika bejakande, utan tvingar in berättelsen i en annan heterosexualisering genom att Anna flyttar och Björn flyttar in sin häst i stallet. Det kan läsas som en medveten inskrivning i tidigare lesbiska böcker, där upprättandet av heterosexualitet i slutet av boken är ett mönster. Och i så fall kan jag tänka att ja, texten följer ett heterosexualiserande händelseförlopp, men den är samtidigt helt lojal med tjejernas känslor. För det finns ingen öppning till heterosexuell förälskelse i Ingeborgs blick och röst. Det finns många sätt att läsa tänker jag. Eller vad tänker du? Hur uppfattar du diskrepansen mellan textens händelseförlopp och textens framskrivning av Ingeborgs inre?

Katja säger: Jag tänker att det kanske är kopplat till när den här texten är utgiven. Hade det 1974 varit möjligt att få en bok utgiven där en kärleksrelation mellan två tjejer skildras som något positivt och relationen fortfarande pågår i slutet? (lagstiftningen vid den tiden tyder på att svaret är nej) Jag tänker också att berättelsen både skriver fram och inte skriver fram det heterosexuella slutet. Och att det kanske var den väg som gick att gå just då i historien. Björn tar Annas plats i stallet, och i sista kapitlet rider Björn och Ingeborg iväg tillsammans i vad som hade kunnat vara en romantisk situation. Men det finns inget i berättelsen som tyder på att Ingeborg har romantiska känslor för Björn. Och både Ingeborg och Anna säger att de inte vill det här, de vill inte skiljas åt. Jag tänker att det är spännande vilka vägar litteraturen tar i ett förtryckande samhälle. Där man kan läsa det som att strategin är att balansera på gränsen. Det finns en koppling här till Ensamhetens brunn, där den queera kärlekshistorien mycket hårdare omintetgörs i slutet för en plötsligt upprättad heterosexualitet. Men å andra sidan gör det att berättelsen kan ges ut, och hela vägen fram till slutet är den inte cis-heterosexuell. Här är det kanske så att Anna och Ingeborg måste förlora varandra för att kunna få varandra? Jag läser det som att det heterosexuella slutet här är olyckligt, och det är spännande, och möjliggör om man ser det över tid andra kommande lyckligare slut i andra böcker…

Malin säger: Ja, jag tror du har rätt! Det hade antagligen varit svårt, kanske omöjligt, att skriva fram ett slut där de får varandra och lever ihop. Jag tänker också att jag tycker att Ingeborgs röst säger mig att jag inte ska bry mig om att Björn ersätter Annas plats i stallet, för att nånstans är ju bokkaraktärernas röst det viktigaste, sannaste, och jag tycker jag gör våld på Ingeborg genom att dra för höga växlar på händelsens symbolik.

Hmm nu har vi skrivit ganska långt här, utan att egentligen undersöka boken som hästbok. Det är ju häftigt att den första lesbiska ungdomsboken var en hästbok. Finns det nåt i genren som gör att den går först? Hur används hästtemat? Hur funkar boken som hästbok? Vi tar med oss dessa frågor till nästa vecka och gör ett uppföljande boksamtal!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s