Har ni någon gång tänkt tillbaka på när ni var små och svarade på frågan ”Vad vill du bli när du är stor?”? Har ni blivit det ni svarade, ni som är stora nu? Förutom det som många svarade (i min omkrets i alla fall) – delfinskötare och veterinär – så var min dröm att bli författare/illustratör och bo på en hästgård med en massa djur. Den där hästgården saknas fortfarande, och djuren…och författare kan jag inte heller kalla mig än. Men illustratör, det har jag blivit! Och det är verkligen mitt drömyrke!
Jag började intressera mig för hästar väldigt tidigt. Under mina första två år i livet bodde vi i Lund, nära en 4H gård där det fanns en massa djur, däribland hästar. Mina föräldrar har berättat hur jag brukade sträcka mig allt jag kunde ut från barnvagnen, för att nå till hästarna. Min pappa fick lyfta upp mig så att jag kunde nå över staketet eller boxkanten, allt för att jag skulle få klappa de stora, fina djuren. Det dröjde inte länge innan jag började rida på ridskola och när jag ritade, vilket redan tidigt också var ett stort intresse, så var temat ganska givet – hästar, hästar och hästar.
När jag tänker tillbaka på min barndom så är det också tydligt att jag alltid har gillat att berätta historier, både genom bild och text. Framför allt tror jag att det tog fart under min låg- och mellanstadieperiod, då montessoriskolan jag gick på gav mycket utrymme för att skapa och använda sin egen fantasi. Jag minns hur jag skrev och illustrerade kapitel för kapitel om hästar och äventyr, som mina kompisar sen fick läsa. Den tiden är jag idag otroligt tacksam för.
Men barnboksillustratör var inte ett självklart yrkesval från början. Efter att ha läst naturvetenskap på gymnasiet utbildade jag mig till mekanikingenjör/produktutvecklare. Men jag kände mig aldrig riktigt hemma i den branschen och efter 5–6 år insåg jag att det var bokillustration jag skulle syssla med. Hur jag insåg det är en egen historia i sig, men kort förklarat så hittade jag tillbaka till den lilla rit- och lästokiga tjejen inom mig, som under flera år då legat i ide, och allting bara klickade.
Jag har nu frilansat som barnboksillustratör i ungefär 2,5 år, och under den tiden illustrerat över tio barnböcker. Jag ritar främst digitalt på en ritplatta som heter Wacom Cintiq eller på min Ipad Pro, i programmen Photoshop och ProCreate. Ibland kan jag sakna att rita och måla med ”riktiga” färger, men det är utan tvekan smidigast att jobba digitalt när jag ritar åt kunder. Och det finns många digitala penslar som efterliknar traditionella färger väldigt väl.
Det är absolut en favorit att få illustrera hästböcker och hittills har jag fått äran att göra två (snart tre) sådana för förlaget Stabenfeldt. Bland annat har jag illustrerat Floras chans, skriven av bloggens egna Malin Eriksson Sjögärd och Häst på annat vis av Cecilia Wedmark.
Många av er som läser den här bloggen känner säkert till Stabenfeldt och deras bokklubbar, bland annat hästbokklubben Penny & Friends, tidigare Pollux. Och som så många andra häst- och boktokiga tjejer i 10-årsåldern så var jag medlem och fullkomlig älskade böckerna. De böcker som jag minns mest från Pollux-tiden är fullblodsböckerna av Joanna Campbell. För övrigt minns jag också Heddi Böckmans bokserie om Sandra och Vildros väl (extra kul då jag senare hade min egen häst uppstallad på Heddis gård) och såklart Britta och Silver-böckerna av Lisbeth Pahnke, som jag nu också fått äran att jobba med. För första gången skriver nämligen Lisbeth om sin egen uppväxt på 50-talet (innan hästarna kom in i hennes liv) och den första boken kommer ut i höst (Speja Förlag). Missa inte det! (Klicka här om du vill läsa om boken Lisbeth Pahnke skrivit och Kajsa illustrerat).
En annan stor inspirationskälla när jag var liten och som fortfarande hänger kvar, var Min Häst-tidningarna och inte minst Lena Furbergs serier. Det var också Lena Furberg som i hög grad lärde mig att rita hästar. Hon gjorde under tiden jag var prenumerant (och gör kanske fortfarande?) små guider till hur man ritar hästar, vilka jag fullkomligt älskade. Jag kan fortfarande minnas vissa steg idag när jag ritar hästar eller försöker lära andra att rita hästar.
Jag tror framför allt det som inspirerar mig mest idag när jag illustrerar just hästböcker är den lilla hästtokiga tjejen jag var och alltid kommer att vara, även om jag idag inte hinner rida och vara i stallet så mycket som jag önskar. Den glädje jag kände över att åka till stallet när jag var liten, myset och gemenskapen i stallet, nervositeten inför min första hopptävling, besvikelsen när något inte gick som jag ville eller oron när man fick en av de svåra hästarna i stallet eller när min egen häst drog i väg i en serie bocksprång. Alla dessa känslor och minnen återuppväcks när jag idag illustrerar hästböcker. Jag tror också det är en fördel att som hästboksillustratör ha upplevt hästlivet på riktigt, för alla hästmänniskor vet att det är långt ifrån glamoröst. Det är hårt slit varje dag alla dagar på året i alla väder, och du spenderar betydligt mer tid med tungt stalljobb än på hästryggen. Men de gyllene tillfällena när allt stämmer och du känner dig som ett tillsammans med din häst, det gör det värt alla förfrusna tår, blåmärken, tårar och svett.
Ofta behöver jag också sätta mig in i andras livsöden och situationer och det är en ynnest i sig. Att få fantisera och lära sig om hur någon annan lever och agerar, och sedan rita det. Jag har lärt mig otroligt mycket om saker jag aldrig kunnat ana, och ritat saker jag aldrig skulle ritat om jag inte börjat frilansa och illustrera böcker. Det är ett fantastiskt roligt och varierande jobb och jag är otroligt tacksam att jag fått möjligheten att göra det jag gör!
Nu börjar jag också ett nytt spännande kapitel! Från och med den 16 augusti i år tar jag över som förläggare på Stabenfeldt, efter Christine Lundgren som går vidare mot nya äventyr. När jag insåg att jag var färdig med ingenjörsbranschen och började frilansa som illustratör, fick jag samtidigt upp ögonen för hur rolig och kreativ förlagsbranschen var och hur väl den stämde överens med mina intressen (fråga mig inte varför det tog så lång tid för mig att inse det). Efter att studerat förlags- och bokmarknadskunskap i Lund och via den gjort min praktik hos Christine, är det jätteroligt och en ära att få efterfölja henne. Jag kommer att jobba där på 50 % och fortsätta illustrera barnböcker resterande 50 % och jag ser väldigt mycket fram emot det.
Illustration från Floras chans, utgiven av Stabenfeldt.
Bara hästböcker 