How dare you förstöra mitt sommarlov

Jag läser Angelica Öhrns Det brinner, Chamir! i karantäntid. Det känns mycket passande. Öhrns bok handlar om Julia, som just blivit ägare till hästen Chamir. Boken börjar alltså med det som är hästflickans högsta dröm och hästbokens höjdpunkt. Men med detta är inte allt underbart. För Öhrn beskriver en verklighet i klimatförändringarnas tidevarv, det vill säga, i nutiden.

Sommaren har varit lång, het och torr. Skogsbränderna härjar och det blir ont om foder. Detta påverkar Julia. Rent praktiskt innebär det att kostnaden för stallplats måste höjas, eftersom foderpriserna stiger när tillgången minskar. Men ännu mer påverkar det Julia mentalt. Hon blir livrädd och det låser sig i huvudet, och, hon svimmar – för det är något (töntigt eller överdramatiskt?) Julia gör. Hon klarar liksom inte av det.

Ända tills (spoilervarning!) hon en dag kommer alldeles nära en skogsbrand, och hjälper till att släcka den. Detta låser upp något hos Julia och hon väljer att engagera sig i klimatfrågan.

Det brinner, Chamir! beskriver ett tillstånd som nu är verklighet. Den beskriver väldigt bra hur Julia först upplever det som nästan en personlig förolämpning och en privat

Intervju: Angelica Öhrn om hur Slangbellannomineringen påverkat hennes författarskap

Nu på tisdag delas Författarförbundets debutantpris Slangbellan ut. Förra året var en av de nominerade hästboken Anton och Teitur. Vi följer upp hur nomineringen påverkat författaren Angelica Öhrn.

Berätta om hur Slangbellannomineringen påverkat ditt författarskap? Om den gjort det. 

För mig har nomineringen till Slangbellan varit en dörröppnare. Det märks på intresset från journalister till exempel. Och från förlagsfolk. Det är förstås inte så att jag har fått eller kommer att få något bokkontrakt enbart

Fotograf är Pia Nordlander

på grund av slangbellan, men förläggare som jag har träffat efter nomineringen har sagt att jag gärna får skicka nya manus till dem. Jag tror inte att de hade sagt det annars.

Sedan tror jag att nomineringen till Slangbellan har påverkat att jag blev tilldelad Västerås stads arbetsstipendium i litteratur.

För mig personligen så känns det som att jag ”blev godkänd” i och med nomineringen. Att jag verkligen kan skriva berättelser som berör och som andra vill läsa. Men visst har jag haft tankar som: jag kommer aldrig kunna skriva något som är lika bra igen. Och de tankarna har onekligen inneburit en period av fullständig skrivkramp.

Vad skriver du på just nu?

 

Slangbellan – så arbetar juryn

Hej Slangbellanjuryn! I år är första gången en hästbok är nominerad till priset. Kan ni berätta lite för oss om vad Slangbellan är för pris och vilka ni är som sitter i juryn och hur ni arbetar?

Vi i juryn är Boel Werner författare och illustratör som har givit ut böcker för olika åldrar, från 0-3 år upp till ungdomsböcker, med och utan egna bilder, Anna Ehn, författare barn-unga-vuxna och Julia Sandström, fantasyförfattare.

Slangbellan är ett debutantpris för barn- och ungdomslitteratur, som BULT (barn- och ungdomssektionen i Sveriges Författarförbund) delar ut. Processen går till så att förlagen skickar årets debutanter till oss i juryn. Det kommer ett exemplar till var och en, så alla tre läser samtliga böcker. Den här gången (2017 års utgivning) kom det in ett drygt femtiotal titlar. Sedan resonerar vi och stöter och blöter tills vi har enats om tre nominerade. Dessa tre läses sedan av hela BULTs styrelse, som också utnämner vinnaren.

Gästblogginlägg av hästboksdebuterande Angelica Öhrn

Jag älskar hästböcker, har en hel bokhylla full. Där finns vällästa böcker med röda tygpärmar i vilka sidorna delvis sitter löst. Inuti har jag strukit över namnen Sussi och Jeanette och skrivit dit mitt eget med min snyggaste skrivstil. Där finns böckerna om Klara och Sigge. Böcker av Nan Inger Östman och Gunilla Wolde. Ja, och så Britta och Silver förstås. Det är berättelser om ljusaste livsglädje och enorm handlingskraft, svart besvikelse och djup sorg men också om hästarnas läkande kraft.