Gästbloggare: förlagstudenten och litteraturvetaren Anna Sandström

Det var en regnig söndagseftermiddag som jag bestämt satte mig ner i en fåtölj med ett garnnystan i ena handen och ett par stickor i den andra. Jag ville lära mig att sticka. Ja, bli som den där personen som jag hade sett på tunnelbanan som satt och stickade. Efter några raders hårt arbete och koncentration så hade grunderna satt sig. In med stickan i öglan, runt med garnet, ut med stickan igen och dra åt. Nu behövdes bara lite stämningsfullt bakgrundsljud för att få till den perfekta känslan i min lilla syjunta.

Ljudboksappen öppnas och jag scrollar. Något enkelt behöver det vara, något som jag har hört förut så att jag kan koncentrera mig på handarbetet. Jag går in bland barn- och ungdomsböckerna och precis när jag ska klicka mig in bland Astrid Lindgrens samlingar ser jag det, Klaras Dröm står det. Av Pia Hagmar. Jag hoppar nästan till så högt så att hela stickningen faller isär. Serien som jag älskade så mycket som barn. Den som jag sträckläste, den som jag önskade mig en ny av vid varje tillfälle där presenter gavs. De som stod på min fönsterbräda så fina med deras röda bokryggar. De var min stolthet. Jag ville att alla som kom in i mitt rum skulle se dem och bli imponerade över hur jag slukade dem, en efter en.

Jag trycker på play och sätter mig till rätta i fåtöljen.

Det blev aldrig någon halsduk. En liten grytlapp fick det bli. Jag hade viktigare saker för mig. För jag blev aldrig som den där personen som stickade på tunnelbanan. Men jag skulle bli en annan person: den som läser hästböcker på tunnelbanan.

Fortsätt läsa

Flicktion – perspektiv på flickan i fiktionen

Malin läser och tänker kring antologin Flicktion – perspektiv på flickan i fiktionen (red: Eva Söderberg, Mia Österlund och Bodil Forsmark) Utgiven av Universus Academic Press 2014. 

Uppdaterad repris från Barnboksnätets blogg 2014.

I antologin Flicktion, undersöker forskare från olika institutioner flickan i skönlitteratur och konst. Allt från klassiska flickporträtt som Anne på Grönkulla och Alice i underlandet, och några samtida barn- och ungdomsböcker, till flickan i konst och teater analyseras.

Jag läser texterna med känslan av: äntligen. Äntligen analyser som tar sig bort ifrån det vanliga rättfärdigandet: Att hästböcker är underskattade. Att flickboken är underskattad. Flickan är underskattad. I Flicktion tas istället flickporträtten på intressant allvar och frågorna som ställs och väcks skapar en fördjupande mosaik. De leder frågorna vidare. Fortsätt läsa