Gästbloggare: Helena Dahlgren

Fyra Ödesryttare, två sanningar och en lögn (och väldigt många hästmular) 

De senaste åren har jag haft privilegiet att få vara ute en hel del på bibliotek och hålla i workshops för unga. Vet ni hur många workshops jag fick hålla i förut, när jag bara var en halvobskyr skräckförfattare och exbokhora? Exakt noll. Sedan jag skrev serien om Ödesryttarna är jag uppe i tvåsiffrigt. Minst. Och om jag ska filosofera lite kring mitt liv som författare före och efter Ödesryttarna,

268271

Foto: Stefan Tell

 vilket är själva grundpremissen för detta gästinlägg, är det kanske just här jag vill börja ändå. I mötet med läsarna. Bara det att plötsligt ha läsare – i flera länder, till och med! Vilken grej! Helt sjukt! Att få se sina böcker (pluralis!) på Pocket Shop när man hastar förbi i stressgången på Centralen – wow. Att få handskrivna brev och teckningar skickade till sig – var börjar man ens? En tjej i Polen har skickat ett porträtt av mig som den femte Ödesryttaren med min häst Sunshine. Hon har läst hela första boken via Google Translate och kan storyn, men när jag skriver det här släpps faktiskt del ett, Jorvik kallar, på polska med den Kittydoftande titeln De gyllene kullarnas hemlighet, så min unga brevvän slipper det lingvistiska helvete som är automatiska översättningar framöverDet är stort – men porträttet som hänger ovanför mitt skrivbord är större. Jag blir lycklig varje gång jag tittar på det.  Läs mer

Gästbloggare Anette Eggert

Flickrumshjärtat

Jag ligger i sängen i mitt flickrum. Hör det gälla gnägget anetteeggert2och hovarnas klapper mot marken. Mitt hjärta slår och jag måste veta. Hur ska det gå för den vilda hingsten?

Detta är ett av mina starkaste minnen av att läsa hästböcker. Hur jag ligger där under täcket och lyssnar på Mysteriet med den vilda hingsten av Marie-Louise Rudolfsson och känner hjärtat banka. Och kanske är det samma känsla som nu gett mig inspirationen att skriva min första egna hästbok.

Det finns en särskild kraft i hästböcker, precis som stallet gör de mig stark. Jag känner gemenskapen, det tuffa, det mjuka, det hårda arbetet, alla händelser som lär oss samarbete, envishet, att fatta svåra beslut och att vara ödmjuk. Det är ingen slump att stallet sägs forma Läs mer

En lektion i sorg

20200112_161422Andra delen i Lena Furbergs bokserie om Tuvastallet handlar om sorg. Det är Jonas häst Artemis, som efter flera kolikanfall dör, av en brusten åder. Det är ingens fel, livet rinner bara ur henne, hon dör i Jonas famn.

Jag tänker att den här boken är en lektion i sorg. Precis som att läsa hästböcker så ofta är det. Precis som att vara med hästar är det. När man som hästälskare älskar en häst, då vet man, att kärleken kan dö, eller, att kärleksobjektet kan dö men kärleken leva vidare. Att älska en häst är ett annat sorts åtagande än att älska en människa. Man gör inte slut med en häst. Men hästen har ett kortare liv och man kommer med stor sannolikhet få uppleva flera hästdödsfall. Jag Läs mer

NOSTALGILÄSNING: Wendy på Lindhöjden

wendy.jpgNär jag var barn älskade jag Wendy. Inte så mycket serierna (i tidningen Penny och senare Wendy) eftersom jag tyckte så mycket bättre om Lena Furbergs sätt att rita hästar. Men böckerna. Jag hade en välkomnande syn på Wahlströms röda ryggar, eftersom min mamma älskat dem som barn (inte Wendy, men andra serier). Och jag läste Wendy.

När jag nu läser om serien känns det som om mitt minne inte helt stämmer. Jag hade fått för mig att det var mer kärlek och roma Läs mer

NOSTALGILÄSNING: 3 x arbete, skuld och föräldrar

nostalgiNär jag som barn började rida, återupptog min mamma sin egen ridning. Och så även sin hästboksläsning. Genom min mamma fick jag massor av texter. Det blev något som band oss samman – och gör så fortfarande. För mig hör alltså hästar och hästböcker samman med generationer och generationsöverskridande. Detta finns som ett motiv i några av de böcker jag nyligen nostalgiläst.

I Kerrys hemlighet är Kerry själv moderslös och hennes pappa frånvarande. Men Holly, den rullstolsburna flicka Kerry blir assistent till, har en ridlärare till mamma, och den modersrelationen beskrivs med stor ömhet. Hollys mamma bygger upp en tillvaro med Holly i centrum. Tvärtom är det med antagonisten Whitneys mamma; ”jag tror att hennes mamma bara älskar henne när hon vinner”, säger Holly. De olika mammorna ställs mot varandra, både i hur de behandlar sina döttrar och hur de ser på hästar. Att Whitney är så elak som hon är, förklaras också av hennes mamma.

Amy i Heartland: Ut ur mörkret har en mamma som dött, så liksom i Kerrys hemlighet är föräldrarna lika viktiga i sin frånvaro som i sin närvaro. För Amys mamma är minst sagt v Läs mer

NOSTALGILÄSNING – inte direkt (men indirekt) hästböcker

twinkitty.jpgNär jag var cirka tio år slukade jag böcker. På samma sätt som jag älskade hästar älskade jag text. och bäst var såklart kombinationen. Jag läste alla böcker med ett slags hästfilter, som om allt med hästar i texten lyste extra starkt. Såklart läste jag Kitty och Twillingarna på Sweet Valley med det filtret. När jag nu hittar dessa – Kitty och dubbelbedragaren och Tvillingarna: Hästtokig – minns jag lyckan över denna perfekta kombo av Kitty/Tvillingarna och hästar.

I Hästtokig skildras hur Elisabeth först blir avundssjuk på Jessicas vän Lila, eftersom hon, som den bortskämda dotter hon är, får en häst – och det utan att egentligen vara särskilt intresserad av hästar. Efter hand blir Elisabeth vän, eller ”vän” med Lila, för att f Läs mer

Vad krävs av en häst för att vara mänsklig?

vitnos.jpg2018 var jag på ett föredrag om Marie Louise Rudolfssons Vitnos-böcker som Ann-Sofie Persson höll på Göteborgs universitet. Den här texten, också om Vitnos, är nog ganska inspirerad av det, även om jag tillåtit mig att glömma bort exakt vad som sas och det har blandats ihop med mina egna tankar, jag har heller inte läst någon artikel som vidareutvecklar idéerna från det tillfället. Men okej, här kommer lite bloggande om Vitnos och Vips och deras andra vänner på gården och i skogen.

Böckerna skrevs på 70-talet, och jag tänker att de till stor del är en tidsspegel, inte så mycket av synen på hästar, men synen på människor. De känns lite daterade, både i stilen och i handlingen. Men jag blir också fascinerad av texten. Vitnos är den typ av hästbok som skildrar livet genom hästens ögon, så som också till exempel Black Beauty gör. Detta innebär ett nödvändigt förmänskligande av hästen. Vitnos är också en sorts Läs mer

Boksamtal: National Velvet av Enid Bagnold

Malin säger: National Velvet eller En flicka till häst som är den svenska titeln är den första hästboken med en flicka i huvudrollen, och den gavs ut första gången 1935. Den handlar om Velvet som utklädd till pojke ställer upp i Grand National och vinner. Boken lyfter många figurer som senare kommer bli 41tPCuN4FGL._SX248_BO1,204,203,200_välanvända i hästboksgenren, ung flicka vinner häst på lotteri och vinner sedan tävling, flicka som satsar allt för sin hästs skull Läs mer

Brevväxling mellan Malin Eriksson och Pia Hagmar, om Pias författarskap, hästböcker och skrivande. Brev 6

 

Hej igen!

Mitt svar har dröjt lite. Det är ofta så på hösten, tycker jag, att tiden rusar i väg. Jag har lanserat på första boken om Juli och min andra vuxenroman (Kunde varit vi), Bokmässan i Göteborg och alla skrivarkurser och författarbesök som drar igång samtidigt som jag nu skriver på bok två om Juli. Det blir lite splittrat i hjärnan.

Med detta sagt så är det ju så himla kul när någon verkligen l ä s e r det man skrivit.

Jag tänkte inte alls på Klara när jag började skriva om Juli. Däremot har jag tänkt på dem båda ihop nu, eftersom det av ren slump råkade bli så att första boken om Juli kommer Läs mer