Genresamtal: Konsten att klä en häst i människospråk

Alla som läser hästböcker minns dem, de oförglömliga hästkaraktärerna, Silver, Twiggy, Black Beauty, ända sedan genrens början har starka hästkaraktärer trätt fram. Och det är kanske också ett av de grundläggande krav vi ställer på genren, att det ska finnas starka hästkaraktärer i böckerna. Men- vad är egentligen en hästkaraktär? Hur hanterar hästboksförfattarna paradoxen att skildra någon som inte har mänskligt språk genom mänskligt språk, och placera någon som inte kan förstå världen i termer av mänskliga berättarnarrativ i ett mänskligt berättarnarrativ? BaraHästböcker ger sig in i ett samtal om hästkonstruktioner, berättarnarrativ, avbildning, förvanskning, skapande och genremönster.

Katja säger: Jag tänker på den litterära karaktären som konstruktion. Och vad konstruktionen gör med den som avbildas eller framställs. Ibland tänker vi ju lite slarvigt att en karaktär är ungefär som en människa, eller då, ja häst, eller en avbild av dessa. Men ett annat sätt att se är att tänka att karaktären är en funktion i ett narrativ, vars uppgift är att driva narrativet framåt på något sätt, enligt vissa igenkännbara mönster.  Därav ”är” karaktärer såklart inte människor (eller hästar) och måste agera och verka på vissa sätt för att inte romanen ska falla samman rent genremässigt och sluta vara en roman. En karaktär är också en språkmassa. Människor består inte av bara språk utan kött och blod och språk så när vi skriver om dem avbildar vi dem inte utan skapar något annat kan man tänka. Men en häst har i sig själv ingen relation till människospråk alls. Ändå ska fenomenet ”häst” kläs i och skapas av människospråk i boken. Det försätter hästboksförfattaren i en speciell situation, och gör hästkaraktärerna som fenomen unikt tänker jag. Väcker många frågor om förmänskligande, att hästen blir en funktion i ett människospel med vissa givna roller som måste besättas (för att texten ska fungera helt enkelt), att hästens upplevelser ska komma fram genom människornas blickar och ord, eller om hästen själv ska tala eller vara måste den ju göra det på och i människospråk. Tänker på Black Beauty till exempel.

Vill mest tänka kring att det inte är samma sak när man skriver om en häst som när man skriver om en människa. Det är delvis andra krafter av lögn, förvanskning, skapande som är fenomenet ”hästkaraktär” än de krafter som är fenomenet ”människokaraktär”. Hästboksgenren har varit sysselsatt med det här från början tänker jag? Ända sedan Black Beauty gjorde entré och började berätta i jagform om sin barndom i hagen på människospråk som en riktig gentleman. Sen har genren skapat mönster för hur hästar framställs, agerar och kläs i språk, och det har sina rötter i det tidigare fenomenet ”människokaraktär” tänker jag. Hästarna spelar ungefär samma roll i roman-narrativet som människokaraktärerna gör? Black Beauty berättar ju en klassisk levnadshistoria, så om en människokaraktär skulle ha gjort?

(För den som vill nörda ner sig i vad en litterär karaktär egentligen är för någonting så finns tex. antologin Ordet och köttet- om teorin kring litterära karaktärer Red: Lars-Åke Skalin där ute och väntar på dig…)

Anna säger: Det du skriver Katja är så intressant! Håller med om att hästboken handlar om att skapa en språklig gestaltning av en person som i sig saknar (mänskligt) språk. Det sker såklart en förmänskling i detta. Vi kan inte fullt ut förstå eller beskriva hästen som häst, utan den kärlek som hästboken beskriver, och som vi känner inför hästen, är på det sättet lite blind, lite begränsad. Jag har ju valt Black Beauty som en av mina starkaste minnen. Kanske för att han blir extra tydlig genom att han också är berättaren. Likaså är Vitnos en bokserie där hästen fungerar som fokalisator. Det innebär såklart något annat än en berättelse som låter människan vara berättare eller stå i centrum, medan hästen skildras genom människan. Men som du skriver Katja, så tänker jag att hästarna dramaturgiskt är lika viktiga som människorna, oavsett hur texten skrivs (sen finns det såklart skillnader mellan olika böcker ändå, men jag tror inte att en kan säga att hästen respektive människan generellt spelar större roll i en bok skildrad ur människans eller hästens perspektiv). Såväl hästar som människor har i hästboken agens, även om relationen mellan häst och människa är ojämn ur ett maktperspektiv.

Katja säger: Ja, jag tänker också att hästarna har agens i hästboksgenren, att de är aktörer i narrativet, och att det kanske är en slags genredefenition? Men att det draget såklart är olika starkt i olika böcker. Och jag är alltså också intresserad av hur hästarna, i genrens barndom, helt enkelt har fått överta människokaraktärernas sätt att fungera i ett narrativ? Alltså, här i berättelseväven brukar vi ha en människa, men nu placerar vi istället hästen Black Beauty där, så att han får se världen och reflektera artigt och moraliskt kring den?

Jag tänker att jag inte vet vilka krav som är rimliga att ställa på en hästkaraktär, eller att jag inte har tagit del av något samtal om det. För, vi ställer krav. Utan bra hästkaraktärer, inga bra hästböcker. Ett krav jag tänker att jag har är, att precis som med människokaraktärer så vill jag att hästkaraktärerna ska kännas som att dom lever. Detta krav är såklart för både hästar och människor, ur flera olika perspektiv, totalt vansinnigt (hur kan en språkmassa och en funktion som måste verka på vissa sätt i ett narrativ vara vid liv?). Samtidigt kan vi inte överge det. Jag tänker att hästkaraktären inte har det så lätt. Den ska på en gång traska runt och göra vad en människa brukar göra i ett narrativ (den har övertagit egenskaper från funktionen människokaraktär) – och samtidigt vara en häst med hästlika beteenden. Det vill säga, vi ställer också krav på avbildning, vi vill få en känsla av att författaren avbildar det verkliga fenomenet häst. Ur denna paradox kan man tänka sig att Black Beauty – som är ett mycket märkligt och fascinerande fenomen, en slags häst-gentleman som både upplever hästens fasor under människornas missbehandling och kan se fasorna ur människans perspektiv i samma ögonblick- har uppstått.

Malin säger: Så många intressanta trådar ni lyfter! Jag drar tag i denna med hästen som berättare. Jag tänker att både Black Beauty och de många efterföljarna Black Velvet, Black Ebony etc skrivna av systrarna Pullein Thompson och Vitnos är människor i hästdräkt som placerats i en hästmiljö. Det skulle vara intressant att läsa en bok som kom närmare hästen, jag tänker på Hunden av Kerstin Ekman där språket visserligen är en människas – vi har ju inget annat att skriva med – men där språket förmedlar förnimmelser som jag tror ligger nära hundens. Så nära en människa kan komma att vara en hund, kanske. Det hade varit så spännande att få läsa en sån hästskildring.

Vilka krav som är rimliga att ställa på en hästkaraktär är en intressant men svårbesvarad fråga. För det finns så många olika sätt att göra det på. Men kanske är det en fara när hästen bara blir en projektionsyta för människan? Eller en rekvisita, som jag kan uppfatta att hästarna är exempelvis i vissa av Anna Lisa Almqvists böcker, där fokus är nån annanstans.

Jag tänker också så här. En berättelse kan närma sig hästar på olika vis. Några exempel: Den kan vara intresserad av relationen människa häst; den kan vara intresserad av hur det är att vara häst; den kan vara intresserad av hur det är att vara människa i hästvärlden och lägga fokus på strukturerna i hästvärlden mer än på relationen till en hästindivid; och den kan vara intresserad av ett renodlat förmänskligande av hästar – hästar kan ju användas för att många barn älskar fenomenet hästar och dessa berättelser har ofta ingenting med hur faktiska hästar är (exempelvis My little pony).

Litteratur som nämns in inlägget:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s