Klassikerprat: Rosettjakten, form och språk

BaraHästböcker fortsätter denna vecka vårt samtal om Nan Ingers hästboksklassiker Rosettjakten, en bok om prestationshets inom ponnysporten, där huvudpersonen Jeanette går igenom vad som gått fel under hennes ponnyår. 

Katja säger: Jag vill prata om formen. IMG_3588Tycker den är väldigt spännande. Boken är ju upplagd som en ramberättelse där huvudpersonen får ett fotoalbum av sin pappa. Ett album fullt av bilder från en uppväxt där pappans tävlingshets har styrt allt för mycket. I och med fotoalbumet kommer sedan hela uppväxten in i romanen. Men inte som klassiskt tillbakablickande. Utan Läs mer

Katja Timgren vann Slangbellan 2004 – vad har det betytt för författarskapet?

Denna veckan när Slangbellan delas ut passar vi på att ha ett extra blogginlägg, eftersom en av oss i Bara Hästböcker startade sitt författarskap med att vinna debutantpriset.
Katja du vann Slangbellan med din första bok, Det jag inte säger. Berätta om vad priset betydde för dig och om det Det jag inte sägerpåverkat ditt fortsatta författarskap?
 
Jag tror Slangbellan- priset betydde mycket för att jag skulle våga tänka att jag är författare nu. Nu är det det här jag gör. Skriver böcker. Jag var ny och kände knappt någon författare. Och så var det ett gäng andra författare som hade bestämt att min debutbok skulle få ett pris. Det kändes högtidligt och var ett väldigt bra välkomnande in i författarlivet. 

Läs mer

Slangbellan – så arbetar juryn

Hej Slangbellanjuryn! I år är första gången en hästbok är nominerad till priset. Kan ni berätta lite för oss om vad Slangbellan är för pris och vilka ni är som sitter i juryn och hur ni arbetar?

Vi i juryn är Boel Werner författare BULT-slangbella-med-färg-litenoch illustratör som har givit ut böcker för olika åldrar, från 0-3 år upp till ungdomsböcker, med och utan egna bilder, Anna Ehn, författare barn-unga-vuxna och Julia Sandström, fantasyförfattare.

Slangbellan är ett debutantpris för barn- och ungdomslitteratur, som BULT (barn- och ungdomssektionen i Sveriges Författarförbund) delar ut. Processen går till så att förlagen skickar årets debutanter till oss i juryn. Det kommer ett exemplar till var och en, så alla tre läser samtliga böcker. Den här gången (2017 års utgivning) kom det in ett drygt femtiotal titlar. Sedan resonerar vi och stöter och blöter tills vi har enats om tre nominerade. Dessa tre läses sedan av hela BULTs styrelse, som också utnämner vinnaren. Läs mer

Klassikerprat: Rosettjakten

BaraHästböcker pratar denna vecka om Nan Ingers hästboksklassiker Rosettjakten, en bok om prestationshets inom ponnysporten, där huvudpersonen Jeanette går igenom vad som gått fel under hennes ponnyår. IMG_3587

 

Malin säger: Nan Inger är den författare jag identifierar mig starkast med som författare, för att hon skriver helt inifrån hästvärlden om specifikt hästrelaterade frågor, ofta om tävling. Jag tycker det är spännande hur hon porträtterar fram en ponnyförälder som verkligen finns, som också finns inom andra Läs mer

BaraHästböcker på Littfest

littfestIdag blir det en rapport från Katja och Malins prat om Hästboken som feministisk strategi på Littfest i Umeå.

Sammanfattningsvis: Det kom jättemycket folk och känslan i rummet var att vi är många, många som bryr oss om hästboken. Vi berättade om hur vi ser arbetet med hästboken som en feministisk handling, och om de problem som böckerna möter som gjort att vi startat BaraHästböcker. Läs mer

LÅNGLÄSNING: Feel & Touch – om materialitet i Karen McGoldricks The Dressage Chronicles

Anna har läst bokserien The Dressage Chronicles av Karen McGoldrick och använder böckerna som utgångspunkt för fördjupad reflektion. Detta är första inlägget av två om serien. Obs! Långt inlägg!

DSC_0014 

Karen McGoldricks fyra böcker i serien The Dressage Chronicles vänder sig till unga vuxna och skildrar Lizzys liv som s.k. working student hos den berömda dressyrtränare Margot Fanning, och vardagen i det dressyrstall där de båda arbetar. McGoldrick själv har både arbetat som hästskötare, varit professionell ryttare och tränare, och äger en stor hästgård – men för mig är den här världen så långt från min hästerfarenhet som det rimligtvis går att komma. Därför läser jag texten på samma Läs mer

Boksamtal: Britta och Silver

Böckerna om Britta och Silver av Lisbeth Pahnke har en unik status bland våra många svenska hästboksklassiker. Många generationer har läst den. Här diskuterar Anna och Malin bl.a seriens byggande av en värld och könsmaktsordning.

Malin: En seger för Britta och Silver, är verkligen mitt i Britta och Silver serien. Vi har ju båda läst hela serien men för ganska många år sedan. I den här boken är vi mitt i världen. En värld som byggs upp genom hästarna, gemenskapen i stallet, genom det självklara berättarperspektivet och hästspråket. Silver, Ann, Lotta, Billy, Mickena, Kicki, Hasse, Sessan är alla för evigt inskrivna i min minnesbank.

 

Anna: Jag tänker på när jag läste en kurs i filmvetenskap och lärde mig begreppet mise-en-scène. Det är ett begrepp som används för att beskriva hur filmen ser ut, eller hur det känns att se filmen, det inkluderar miljö, vilka platser som skildras, men också hur platserna skildras. Och en brukar säga att det är lätt att glömma en films handling, men att mise-en-scène ofta stannar kvar – en minns känslan och miljöerna. Så tänker jag att det är med litteratur också – lätt att glömma vad en text handlar om men enklare att komma ihåg miljöer och stämningar. En seger för Britta och Silver tänker jag är just stämning, jättemycket stämning, och att den egentligen inte heller försöker göra något annat än det, utan fokuserar på att skapa just den där stämningen. Läs mer

Genresamtal: Ett år med BaraHästböcker

cropped-hc3a4st34.jpg
Nu drar en ny termin igång här på vår blogg! Varje måndag under våren kommer vi i BaraHästböcker att blogga om böcker, skapande och om genren. Först ut är ett samtal om vad vi har lärt oss och fascinerats av under året som gått.
Katja säger: Jag och Malin kom på på vårt vårplaneringsmöte att det vore roligt att summera och tänka kring vad vi tänker och vet om hästboksgenren nu, efter ett år med BaraHästböcker. Eller, vad vi gör med genren nu, vi är ju också skapande människor alla tre. Jag tänker på många saker, så det är väl bra att böra nysta någonstans:) En sak som har hänt under året är att jag när jag pratat med er har fått mer kunskap om återkommande mönster i genren, och också om det återkommande fenomenet att genren utmanar och omskapar dem. Jag tänker bland annat på den vanliga hästboksantagonisten som är en bortskämd person som bara vill vinna (eller bara har fått den bra ponnyn utan hårt arbete). Till skillnad från protagonisten som ofta arbetar hårt och även står för mer relationella värden. Jag har arbetat med den klyvningen i en roman jag skriver nu. Där jag har gett flera av dom typiska antagonistdragen åt någon som med tiden visar sig inte alls vara antagonisten. 
Men nu är jag nyfiken. Vad känner ni har hänt med er syn på genren, eller med ert ert skapande, under året med BaraHästböcker?
 
Malin säger: Det första jag tänker på är hur viktigt det är att ha ett utvecklat språk runt litteratur. Berätta om berättelserna. Jag tänker att det vi gör är att skapa massor av språk kring hästboksgenren. Mitt språk utvecklas genom våra samtal och bokstudier. Jag kan ge ett exempel på motsatsen: Under hösten har jag läst Litteraturkritik på universitetet, där har barn- och ungdomsböcker varit helt frånvarande, medan vi läst massor av text som rör modernismen. Det handlar om att lärarnas forskningsfält och kompetens styr kurslitteraturen – och av någon anledning råkar det vara så att alla såna här litterära rum inte har hästbokskompetens (jag har en magister i litteraturvetenskap och många andra kurser i bagaget där samma brist på kompetens råkat styra). För mig är BaraHästböcker en plats för mig att hantera det problemet. Istället för att bara bli arg så gör vi det vi saknar tillsammans.
Anna säger: Jag känner igen mig i det ni båda skriver! Jag tänker också mycket på kompetens när det gäller att tala/skriva om hästböcker. Kunskap om genren, traditioner, motiv, mottagande mm. För mig handlar det nog om att förhålla sig till böckerna på två sätt, kunskapsmässigt och känslomässigt. Jag tänker också på att detta inte (alltid) är motsatta eller olika saker. Kunskap och kompetens här är ett sätt att göra skillnad, och det är att ta sin litterära kärlek på allvar. Jag tror att för mig är det roligaste och intressantaste vi gjort de djupgående diskussionerna. Tex kring arbete i hästböcker, och diskussioner kring genus och makt, när en går in i något där det inte är så lätt att säga vad som är rätt eller fel, utan där allt befinner sig i något slags gränsland.
Katja säger: Apropå arbete och genus så tänker jag också på att och hur hästboken har en historia. Att vi har pratat om det. Till exempel när vi pratade om Black Beauty så tänkte vi kring hur saker som genren idag är sysselsatt med går tillbaka mer än hundra år (som idealet om hårt arbete, den hårt arbetande protagonisten).  Jag gillar att vi i inläggen om Black Beauty skissade lite av genrens historiska utveckling. Det ger mer mening och sammanhang till det som skrivs idag, och det jag skriver idag. Man kan också kanske göra en koppling mellan tystnad-historielöshet och (brist på) makt. Där hästboken ofta beskrivits på schablonartade sätt och i negativa ordalag, och man därmed varken ser att genren är föränderlig över tid eller hur den omskapar sig själv, eller hur den har förhållit sig till olika samhällsförändringar. Jag upplever att det finns ett ”hopklumpade” av hästböcker som vi försöker nyansera. Och det handlar inte bara om genrens bredd nu i samtiden, utan också om att förstå att och hur genren har utvecklats över tid.

Läs mer

Året som gått!

I mars 2017 rivstartade BaraHästböcker, etcmed blogg och ett helsidesupplag i ETC.

Våren fortsatte med att vi hittade ett rimligt arbetssätt, vi gör ju detta oavlönat vid sidan om våra författarskap. Vi fick sänka ambitionerna och hittade rätt i ett blogginlägg i veckan. Två boksläpp, ett filmsläpp och en replik i GP om våra tankar kring hästbokens status hann vi som trio också med.

En spännande höst har följt. Vi har haft framträdande på bokmassan och på Feministiskt Läs mer