Hästboken i skolan: Lättläst och serier

BaraHästböckers skoltema fortsätter denna vecka med tankar om och tips på lättlästa böcker att använda i klassrummet.

Vi som jobbar som lärare vet att lättlästa böcker kan bli viktiga i klassrummet på många sätt. Det finns många olika skäl till att man väljer eller behöver läsa lättlästa böcker. När det kommer till just hästböcker så är de läsfrämjande möjligheterna stora. Det handlar ju ofta om någons stora intresse och passion i livet. Att få möta det i text. Att kunna finna gensvar i texten på något som är verkligt viktigt för en. Därför är det glädjande att det de senaste åren har kommit ut många lättlästa hästböcker för olika åldrar. Böcker som gör att många kan läsa och att ovana läs-personer kan lockas till mer läsning. Läs mer

Hästboken i skolan: Att prata om samhälls – och livsfrågor

BaraHästböcker har ofta haft boksamtal här på bloggen om hästböcker som tar upp viktiga samhällsfrågor och livsfrågor. Förutom att vi gärna pratar om det viktiga i att ta tjejers läsning på allvar, till exempel i skolan, så pratar vi också gärna om de viktiga teman som hästböckerna ofta tar upp.

 

Hästboken som genre har en lång, bred tradition av att diskutera samhällsfrågor och livsfrågor. Det gör att idéerna kan bli många för den som vill använda hästböcker för att inleda samtal om livet och samhället i sitt klassrum. Längre ner här har vi samlat några tips! Läs mer

Hästboken i skolan: Att börja i barns egna erfarenheter

BaraHästböcker inleder nu ett nytt tema här på bloggen: Hästboken i skolan. Här i det första inlägget samtalar Katja och Malin om möjligheten att använda eller prata om hästböcker i skolan för att knyta an till barn- och ungas tidigare läs- och livserfarenheter. Missa inte heller vårt inlägg kommande måndag- då kommer tips på bra hästböcker att använda i undervisningen.

Malin: Både jag och du Katja har ju arbetat/arbetar som lärare på olika vis. Jag är utbildad gymnasielärare i svenska (och religion) och har jobbat som det i några år innan jag blev författare på heltid. Som författare fortsätter jag att arbeta pedagogiskt med författarbesök och skrivarverkstäder. I båda dessa pedagogiska roller har hästböcker haft/har en viktig plats. 

Katja: Som vuxen arbetar jag som pedagog på olika folkhögskolor. Som barn (och även vuxen) läste jag mängder av hästböcker. Det pratas ju mycket om vikten av att undervisning knyter an till den kunskap och erfarenhet som redan finns hos den som ska delta i undervisningen. Hur man konkret gör detta kan ibland vara en utmaning. Och här tänker jag att hästboken, som ju är så väldigt läst, helt frivilligt och ofta i mängder, är en konkret möjlighet att arbeta med i grundskolan. Man kan lära sig prata om, referera och analysera böcker med avstamp i den ofta stora hästboksläserfarenhet som finns. Man kan relatera andra sorters läserfarenheter till hästbokserfarenheter. Och såklart kan hästboken som genre fungera läs- och skrivfrämjande för de många hästälskare som inte redan läser. Läs mer

Varför forskas det så lite om hästböcker?

Susanna Hedenborg, professor i Idrottsvetenskap, har skrivit mycket om ridsport och en hel del om hästböcker. Malin ringde upp henne för att få höra hennes tankar kring hästboken och forskning.

hedenborg

Susanna Hedenborg har bland annat skrivit en jubileumsbok där svensk ridsport under de senaste 100 åren kartläggs – lästips!

 

Varför finns det så lite forskning kring hästböcker?

Det finns flera skäl. För det första har barnboksforskning i sig låg status. För det andra handlar det om genus. Hästboken är en flickbok, och flickböcker överlag har inte setts som intressant litteratur. Frågan om Läs mer

Intervju med Helen Asklund

Helen Asklund är litteraturvetare och arbetar på Mittuniversitetet. Hon är en av få akademiker som intresserat sig för hästböcker – bland annat i en artikel i antologin Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen, som vi tidigare skrivit om. Anna kontaktade Helen för en intervju kring hennes arbete. Den här intervjun är första delen i ett kortare forskningstema (ett tema vi kommer återkomma till). 

 

Helen. augusti 2015

Foto: Kristofer Lönnå

Först, berätta om vad du gör! Din forskning, vad du gjort och kanske planerar göra. Vad är din ingång till hästböcker? Vilka böcker undersöker du? Vilka perspektiv och teoretiska ingångar har du? Läs mer

Höstläsning: Ponnytokighet, ansvar, femininitet och utrymmen för utforskande och förhandling

I somras började jag (Anna) återutforska min mammas bokhylla och plocka ut några av Wahlströms röda ryggar i taget för att läsa och reflektera kring. Nu lagom till höstlovet (ett faktiskt eller fiktivt) fortsätter jag.

DSC_0318 (4)

Den här gången har jag hittat fyra böcker av Judith M Berrisford: Susans ridskola, Ponnytokiga Susan, Susan på ponny-läger och Ponny-sommar. Att hitta information om Berrisford är svårare – hon är brittisk, produktiv, skrev under pseudonym och förutom om hästar även om hundar och trädgårdar (källa: ponymadbooklovers.co.uk), och utan mer kunskap om författaren läser jag mer i relation till tiden (60-talet), till min mammas barndomsläsning, min egen barndomsläsning (när jag första gången upptäckte mammas bokhylla) och min vuxenblick på detta. Läs mer

Boksamtal: Lena Furbergs Gullviva-serie

Gullviva är en av Lena Furbergs populäraste serier. Det är också ett exempel på den litteratur som “gömmer sig” inne i tidningen Min Häst. Många kommer säkert ihåg Camilla Läckberg-debatten där Min Häst användes som en nedsättande synonym till hennes deckare. Men Min Häst rymmer en stor bredd av olika sorters berättelser. Däribland Lena Furbergs serier, vars speciella stil har varit en av inspirationskällorna till flera konstnärskap inom bild och text. Läs också vår intervju med Furberg här.

Lena Furberg Gullviva – en sommarsaga Ursprungligen tryckt i tidningen Min häst. Ingår i samlingsvolymen Min Hästs Bästa Vol  2 som finns på biblioteken.

Katja säger: Jag tänker att Gullviva är en berättelse som har ett tydligt budskap. Det handlar om fördomar, här mot hästraser. Och om att våga ge sig in i något nytt och på så sätt förändra sin bild av världen. Intrigen i första delen kretsar just kring rörelsen fördom-upplevelse-förändring. I mötet med fjordhästen Gullviva får Johanna sin syn på fjordhästar som tråkiga och okunniga utmanad. Jag tänker att det är en upplevelse som många i ett stall kan känna igen sig i. Läs mer

Lena Furberg om sitt serieskapande

För de flesta behöver Lena Furberg ingen presentation. Hennes figur Mulle har en kändisstatus i nivå med Bamse och Nalle Puh. Hon skriver också sedan 70-talet längre serier i flera olika genrer, realism, äventyr, verklighetsbaserade och fantasy.

Malin ringde upp Lena för att höra mer om hur hon arbetar och vad som driver henne konstnärligt.LenaFurberg

Vad vill du med dina serier?

För mig är det viktigt att det jag gör kommer från hjärtat.

Och att storyn är bra, att den berör och känns viktig.  Den kan vara viktig på olika sätt – Läs mer

Gästblogginlägg av hästboksdebuterande Angelica Öhrn

Jag älskar hästböcker, har en hel bokhylla full. Där finns vällästa böcker med röda tygpärmar i vilka sidorna delvis sitter löst. Inuti har jag strukit över namnen Sussi och Jeanette och skrivit dit mitt eget med min anton_teitur_vykort (1)snyggaste skrivstil. Där finns böckerna om Klara och Sigge. Böcker av Nan Inger Östman och Gunilla Wolde. Ja, och så Britta och Silver förstås. Det är berättelser om ljusaste livsglädje och enorm handlingskraft, svart besvikelse och djup sorg men också om hästarnas läkande kraft.

Läs mer

Boksamtal: Som stjärnor faller

Anna och Malin boksamtalar den här veckan om ungdomsromanen Som stjärnor faller av Lin Hallberg. Den gavs ut i somras (2017) och beskrivs av förlaget som ett möte mellan hästboken och magisk realism.

Malin säger: En skräckromantisk berättelse, 9789163894152där hästen står i centrum, men inte för huvudpersonen, utan för huvudpersonens kärleksobjekt. En ovanlig tvist i en hästbok. Drivet i boken uppfattar jag ligger i Tess sökande efter att hitta hem. Hennes sorg efter mormor som gått bort, hennes känsla av att mormor talar med henne genom huset, men detta försvinner bort efter hand som Tom och hans häst Stjärna stiger fram. På slutet ser jag inte hur mormors bortgång kan kopplas till bokens huvudhandling. Det tycker jag är lite synd, för det fanns något väldigt levande i beskrivningen av huset och mormors röst. Jag hade velat vara kvar i det! Läs mer