När jag var barn älskade jag Wendy. Inte så mycket serierna (i tidningen Penny och senare Wendy) eftersom jag tyckte så mycket bättre om Lena Furbergs sätt att rita hästar. Men böckerna. Jag hade en välkomnande syn på Wahlströms röda ryggar, eftersom min mamma älskat dem som barn (inte Wendy, men andra serier). Och jag läste Wendy.
När jag nu läser om serien känns det som om mitt minne inte helt stämmer. Jag hade fått för mig att det var mer kärlek och roma Läs mer
När jag som barn började rida, återupptog min mamma sin egen ridning. Och så även sin hästboksläsning. Genom min mamma fick jag massor av texter. Det blev något som band oss samman – och gör så fortfarande. För mig hör alltså hästar och hästböcker samman med generationer och generationsöverskridande. Detta finns som ett motiv i några av de böcker jag nyligen nostalgiläst.
I Kerrys hemlighet är Kerry själv moderslös och hennes pappa frånvarande. Men Holly, den rullstolsburna flicka Kerry blir assistent till, har en ridlärare till mamma, och den modersrelationen beskrivs med stor ömhet. Hollys mamma bygger upp en tillvaro med Holly i centrum. Tvärtom är det med antagonisten Whitneys mamma; ”jag tror att hennes mamma bara älskar henne när hon vinner”, säger Holly. De olika mammorna ställs mot varandra, både i hur de behandlar sina döttrar och hur de ser på hästar. Att Whitney är så elak som hon är, förklaras också av hennes mamma.
Amy i Heartland: Ut ur mörkret har en mamma som dött, så liksom i Kerrys hemlighet är föräldrarna lika viktiga i sin frånvaro som i sin närvaro. För Amys mamma är minst sagt v Läs mer
När jag var cirka tio år slukade jag böcker. På samma sätt som jag älskade hästar älskade jag text. och bäst var såklart kombinationen. Jag läste alla böcker med ett slags hästfilter, som om allt med hästar i texten lyste extra starkt. Såklart läste jag Kitty och Twillingarna på Sweet Valley med det filtret. När jag nu hittar dessa – Kitty och dubbelbedragaren och Tvillingarna: Hästtokig – minns jag lyckan över denna perfekta kombo av Kitty/Tvillingarna och hästar.
I Hästtokig skildras hur Elisabeth först blir avundssjuk på Jessicas vän Lila, eftersom hon, som den bortskämda dotter hon är, får en häst – och det utan att egentligen vara särskilt intresserad av hästar. Efter hand blir Elisabeth vän, eller ”vän” med Lila, för att f Läs mer
2018 var jag på ett föredrag om Marie Louise Rudolfssons Vitnos-böcker som Ann-Sofie Persson höll på Göteborgs universitet. Den här texten, också om Vitnos, är nog ganska inspirerad av det, även om jag tillåtit mig att glömma bort exakt vad som sas och det har blandats ihop med mina egna tankar, jag har heller inte läst någon artikel som vidareutvecklar idéerna från det tillfället. Men okej, här kommer lite bloggande om Vitnos och Vips och deras andra vänner på gården och i skogen.
Böckerna skrevs på 70-talet, och jag tänker att de till stor del är en tidsspegel, inte så mycket av synen på hästar, men synen på människor. De känns lite daterade, både i stilen och i handlingen. Men jag blir också fascinerad av texten. Vitnos är den typ av hästbok som skildrar livet genom hästens ögon, så som också till exempel Black Beauty gör. Detta innebär ett nödvändigt förmänskligande av hästen. Vitnos är också en sorts Läs mer
Malin säger: National Velvet eller En flicka till häst som är den svenska titeln är den första hästboken med en flicka i huvudrollen, och den gavs ut första gången 1935. Den handlar om Velvet som utklädd till pojke ställer upp i Grand National och vinner. Boken lyfter många figurer som senare kommer bli 
välanvända i hästboksgenren, ung flicka vinner häst på lotteri och vinner sedan tävling, flicka som satsar allt för sin hästs skull Läs mer
Nya blogginlägg kommer i vår. Tills dess läs våra många blogginlägg som finns här.
Hej igen!
Mitt svar har dröjt lite. Det är ofta så på hösten, tycker jag, att tiden rusar i väg. Jag har lanserat på första boken om Juli och min andra vuxenroman (Kunde varit vi), Bokmässan i Göteborg och alla skrivarkurser och författarbesök som drar igång samtidigt som jag nu skriver på bok två om Juli. Det blir lite splittrat i hjärnan.
Med detta sagt så är det ju så himla kul när någon verkligen l ä s e r det man skrivit.
Jag tänkte inte alls på Klara när jag började skriva om Juli. Däremot har jag tänkt på dem båda ihop nu, eftersom det av ren slump råkade bli så att första boken om Juli kommer Läs mer
Hej!
Mitt brev har dröjt lite, då jag väntat in din nysläppta bok En egen häst. Nu har jag fått den och sträckläst. Och jag har massor av tankar och frågor som kommer här längre ner. Men först, du avslutade med en fråga till mig i förra brevet: om mitt viktigaste tema i skrivandet. Så jag tänkte börja med att fundera lite kring det. Jättespännande fråga! Jag får ta ett kliv bort och titta på böckerna, finns det ett tema? Kanske, kanske inte. Jag tänker att jag undersöker hur det är att vara ung ryttare och vilja förverkliga sig genom ridningen, men mina bokpersoner har olika förhållningssätt, Athena vill känna att hon gör det hon vill men begränsas av tusen hänsyn, hennes kompis Petrus vill nå framgång Läs mer
Hej!
Vad roligt det är att brevväxla, jag har nästan glömt det! När jag var liten hade jag massor med brevvänner från hela världen, men numera blir det bara korta sms- eller fb-hälsningar. Så himla trist, egentligen.
Nåväl. Det känns att du verkligen har läst mina böcker och funderat kring dem. Det är enormt smickrande och känns så himla lyxigt.
Böckerna om Millan kom till på ett helt annat sätt än de om Klara. När jag skrev den första boken om Klara trodde jag att det bara skulle bli en. Sedan fortsatte jag att skriva om henne i sjutton böcker till, tills det inte kändes som om jag hade något mer att berätta. Utgångspunkten för böckerna om Millan var en konkret och mycket otäck Läs mer
Hej igen,
Så roligt att läsa ditt brev! Känslan jag får när du beskriver hur Klara böckerna vuxit fram är att Klara vuxit fram ur något som är väldigt nära dig. Det är ditt ”alternativa liv” och samtidigt böckerna du själv ville läsa. Hur skulle det annars kunna vara? säger mitt huvud som kritisk motfråga. Vem skriver böcker som inte är nära en själv… Men jag tror böcker kan växa ur olika källor. Vi kan drivas av att vilja undersöka ett fenomen, eller utreda en frågeställning, det kan finnas ett tema som allt kretsar runt. I Klara uppfattar Läs mer
