How dare you förstöra mitt sommarlov

Jag läser Angelica Öhrns Det brinner, Chamir! i karantäntid. Det känns mycket passande. Öhrns bok handlar om Julia, som just blivit ägare till hästen Chamir. Boken börjar alltså med det som är hästflickans högsta dröm och hästbokens höjdpunkt. Men med detta är inte allt underbart. För Öhrn beskriver en verklighet i klimatförändringarnas tidevarv, det vill säga, i nutiden.

20200322_135118Sommaren har varit lång, het och torr. Skogsbränderna härjar och det blir ont om foder. Detta påverkar Julia. Rent praktiskt innebär det att kostnaden för stallplats måste höjas, eftersom foderpriserna stiger när tillgången minskar. Men ännu mer påverkar det Julia mentalt. Hon blir livrädd och det låser sig i huvudet, och, hon svimmar – för det är något (töntigt eller överdramatiskt?) Julia gör. Hon klarar liksom inte av det.

Ända tills (spoilervarning!) hon en dag kommer alldeles nära en skogsbrand, och hjälper till att släcka den. Detta låser upp något hos Julia och hon väljer att engagera sig i klimatfrågan.

Det brinner, Chamir! beskriver ett tillstånd som nu är verklighet. Den beskriver väldigt bra hur Julia först upplever det som nästan en personlig förolämpning och en privat orättvisa – nu när hon äntligen har en häst, varför ska allt bli förstört?! Jag känner igen mig. Det finns en så stark besvikelse – som är svår att erkänna för den är så pinsam och banal och egoistisk. Julia vill bara ha det perfekta sommarlovet. Hon vill ha det fastän världen går sönder.

Som hästbok upplever jag kanske att det hästiga får stå tillbaka för det känslomässiga i klimaträdslan. Jag kan sakna intimitet mellan Julia och Chamir, och relationen dem emellan störs (oundvikligen) av omvärlden. Tyngdpunkten i texten ligger inte i häst-flicksrelationen. Och stallets konflikter kretsar främst kring foderbristen och ansvaret för den.

Men det finns något annat som Öhrns bok tydliggör. Det är att den nära relationen till djur hör tätt samman med värnandet om miljön. Klimatkampen och djurkärleken i stallet är del av samma potentiellt radikala rörelse. Detta är värt att lyfta fram, och det görs här.

På tal om rörelse gillar jag även hur Chamir-böckerna är så up-to-date kring käpphästar. Det revolutionära i käpphäst-sporten-leken finns med här, bland annat i en fin skildring av Julias bröder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s